22:34 - Stoffe har somnat och lilla A sparkar så det bankar i hela magen. Stoffe har lagt handen på mig men han kan omöjligt känna det jag gör. Små fötter som sätter enorma spår vid varje spark. En liten tjej som redan skrämmer ihjäl mig. För det är sanningen, en livrädd jag. Emellanåt känns det tillochmed olyckligt fast att det inte är det. Men jag har otroligt svårt att hitta den där extrema lyckan för jag kan inte fantisera om att vi får ta med henne hem. Det är något som äter upp mig inifrån men ett liv utanför magen, ett liv efter förlossningen - den bilden finns inte. Vi har inte fått skapa den delen än. Jag vet bara hur andra sidan ser ut. Den sorgliga. Får ångest fyrtio gånger om dagen för att jag ska föda barn igen. Ångrar mig nästan när tanken slår mig. Ångrar absolut inte henne. Kärleken är enorm redan. Men rädslan över allt får mig att mesa ur. Ganska hårt. Kan börja gråta när jag tänker på att jag måste tvingas kampas med denna resan lite till, och lite till, innan hon förhoppningsvis kommer ut levande, ångesten över att jag ska ligga där och krysta för livet igen och vilja dö 40 gånger på vägen. jag är ganska förstörd. Jag känner mig väldigt ensam i mina rädslor trots att vi är många i det. Men ingen känner det jag känner. Ingen kan någonsin mäta min rädsla med deras. Jag bär henne. Jag har det största ansvaret. Min kropp är hennes allt. Min ork och energi är hennes. Det är så läskigt. Hela grejen. Känner mig ensam i det hela liksom. Känns som livet är en grej för sig. Och jag en. Jag kampas med mig själv och försöker varje dag att inte brista och vråla sönder. Är så långt ifrån lyckan just nu. Lycklig över henne och att hon sparkar nu. Men livrädd för allt annat. Omöjligt glad för morgondagen för jag vet aldrig hur den ser ut. Det är så konstigt.. allt. Jag känner mig bara så.. tom. Rädd. Vilse. Glad. Nervös. Slut. Redo. Inte redo. Allt. Allt detta i min 30-delade hjärna och i mitt 1000-delade försiktigt ihopsopade hjärta. Om ni bara visste vad som försiggår i mitt huvud. I min kropp. I allt. Då skulle ingen säga någonting. Ingen skulle ha något att säga. Inget jag inte redan har hört.