










Inlägg från: Januari 2018
Sex, enligt mig
Av alla jag har haft sex med är det bara tre som inte någon gång har tjatat sig till sex med mig. Bara två som inte fått mig att känna osäkerhet. Bara fyra som inte tvingat mig. Bara en som totalt accepterat att jag bestämmer över min egen kropp. Hur sjukt är inte det? Vi kvinnor har ingen rätt till våra egna kroppar. Och det gör mig så jävla förbannad. Och att jag trodde att det var så det skulle vara, det gör mig ännu mer förbannad. Vi får inte lära oss vad vi förtjänar. Vi blir nedtryckta. Tror att våra känslor, våra önskningar, behov och vår njutning inte är viktig/viktiga. HELVETE. Jag vill så så så så mycket att alla kvinnor, alla tjejer, alla flickor, alla barn - vi ska lära dem att de förtjänar bättre. Inte bara i sex, i allt. Men nu är det här inlägget om just sex.
Jag har haft så jävla mycket uruselt sex. Jag har trott att det varit bra, eller asså. Jag har inte njutit. Men jag har trott att det skulle vara så för mig. För oss tjejer, kvinnor. När jag började lyssna på Lady Dahmer och Cissi Wallin såg jag det på ett annat sätt. Började analysera. Började förstå. Men jag har efter det (och innan) haft ett typ av självskadebeteende. Att ha sex med människor som inte är bra. Som inte är snälla. Som bara uträttar sina behov. Som utnyttjat mig. Ni får döma mig hur mycket ni vill, men tänk i så fall efter varför ni gör det. Jag säger bara det.
Vi kvinnor uppfostras till att tillfredsställa alla andra utom oss själva. Det är där allt bottnar. Och den analysen orkar jag inte ta tag i nu. Vi kvinnor rår inte för att det är så. Men ni vet och vi vet att vi kämpar emot det. Mer än någonsin. Och vi kommer inte ge upp. Jag kommer inte ge upp. Jag kommer kämpa för att lära mina barn något helt annat.
Sex ska vara najs. Riktigt jävla najs. Inget halvdant. Inget tvingat. Inget osäkert. Bara NAJS. Jag kommer kämpa för att jag i framtiden bara ska ha najs sex. Bara skönt. Bara njuta. Inte skämmas. Inte känna osäkerhet. Det är lättare sagt än gjort, men jag ska försöka - göra det jag kan. Men vi alla vet att det inte är bara vi själva det beror på, det är inte vi själva som bestämmer allt, alltid. Typ aldrig. Well, det här är en så stor sak att prata om. Diskutera. Analysera. Vi alla vet egentligen att det bottnar så jävla djupt i allt, i samhället. I vår självbild. Vilket är hemskt. Så jag vill inte ta så mycket mer i det, skriva så mycket mer om det. Inte nu. Är rädd att uttala mig fel. Att säga något dumt. Något som inte är genomtänkt. Så jag lämnar det där, för nu.
Anyway.
Jag hade sex för en stund sedan. Alltså inte någon timme sedan eller så. Några dagar sedan, kanske. Några veckor sedan. Kanske. Vem vet? En stund sen. Inte så länge. Det var det bästa sexet jag haft. Vi hånglade länge innan. Tog på varandra. Kände efter vad den andra ville. Kändes som vi hade en connection, liksom. Det kändes så bra. Inget tvingat. Inget konstlat. Inte från min sida, i alla fall. Och jag vill tro att min sexpartner kände samma. Kan inte veta hur h*n kände, såklart. Så därför kommer jag bara skriva så som jag kände.
För mig var det i alla fall det bästa jag haft. Och det kändes så jävla bra. Att jag inte bara var ett objekt, utan en människa. En åtrå som jag aldrig känt förut. Skitsvårt att förklara. Kommer inte förklara mer heller. Men fyfan, det är så. Och bättre. ALDRIG SÄMRE. Det är så sex ska vara. Skratt. Blickar. Blir typ glad bara jag tänker på det.
Men hörrni - jag vill att ni ska veta att ni förtjänar att ha JÄVLIGT bra sex. Men jag dömer inte er som "nöjer" er med sämre. Vi är lärda det. Från när vi är små. Och vi kan inte alltid göra något åt det. Men, jag hoppas att vi klarar det här tillsammans. Så vi alla kan njuta av helt jävla underbart sex i framtiden. För det är fan det bästa. Och mat, mat är underbart.
Vart ville jag komma med detta inlägg? Lite oklart kanske. Men fan - jag är så besviken på det samhälle vi lever i. Jag blir riktigt jävla ledsen.
Kram.