,. Jag tänker mycket, vänder och vrider på tankegångarna tills jag tappar bort mig. Vet inte var jag började någonstans. Vet inte vart jag ville komma. Nu känns huvudet tomt och fyllt på samma gång.Det är svårt att formulera sig ibland. Att få en annan person än du att förstå på riktigt vad du faktiskt menar. Ibland känns det som att två personer diskuterar två olika ämnen fast de pratar till varandra. Det är svårt att få fram ord som förklarar vad jag menar eller hur jag tänker. Som att processen av att få ordning på det som pågår i hjärnan, organisera upp dem och slutligen säga dem högt är för lång. Det som jag säger högt låter inte som det jag tänkte på. Som att vi har ett filter i strupen. Ibland känns det så. För ibland filtreras mycket bort på vägen. Som att femton procent av tanken kommer ut och resten stannar där den var.Jag förundras över detta. Varför har vissa så svårt att formulera sig när andra verkar stensäkra och kastar ut sig ord samma sekund som de tänker dem? Kanske innan.Givetvis kan även det ställa till problem. En del får gå och dras med osagda saker och de andra får dras av att de sade alldeles för mycket. De andra sårade kanske någon annan medans en del sårar sig själva lite varje gång.  ,.