Äntligen ett hej från mig!

Äntligen lever jag på dagen och sover på natten. Kommer nog visa bilder från inspelningen men nu orkar jag faktiskt inte det. Men kul, ja, det har det varit! Herregud det är kul! Jobbat tolv - tretton timmar varje natt och jag har gått och lagt mig när Joels klocka ringer och han ska börja dagen. Det har varit otroligt märkligt detta. Har fått se både solnedgång och soluppgång, kört bil och känt mig bekväm med det, fått myggbett som fortfarande kliar sönder min själ, suttit vid lägereld och snackat skit och jobbat med ett asgött team. Vilket gäng, vilket häng. 

Mamma och pappa kom till Stockholm i fredags så igår kom dom hit och vi kom dit till husbilscampingen i Tantolunden. Jag var trött som fan men vem skulle inte vara det. Helt plötsligt ska jag ändra nattrytm igen och imorgon behöver vi inte komma in till kontoret om vi inte vill. Jag kommer stanna hemma och jobba i solen. Behöver imorgon. 

Vi har efter ett år insett att vi kan flytta våra fönster på balkongen så nu har vi nästintill helt öppen balkong och ingen är gladare än mig för det! Har legat här ute hela dagen och läst, lyssnat på podcast och solat. Doftar sommar med solkräm på mig. Tillåter mig själv att bara vara idag. Tänkt att träna men skiter i det. Tänker att denna vecka får vara en otränad vecka så kör jag på nästa. Fan, vad skönt det är att bara finnas ibland. Inga måsten. 

Kan absolut längta tills ikväll när jag ska ut på min kvällspromenad i kvällssolen och lyssna på podcastavsnitt jag missat under veckan. Där har vi en perfekt vardagsterapi.