Ni vet känslan då man inte kan få nog och bara vill ha mer. Sedan jag flyttade hemifrån och inte jobbade som instruktör längre har jag haft flera perioder med försök att våga komma igen. För ett tag sedan hängde inte kroppen med, men psyket var envist, en annan period var kroppen stark men psyket svek. I helgen var jag stark i kropp och knopp. För första gången på länge klättrade jag prestationslöst men med nyfikenhet och glädje istället. Tekniken satt där, balansen fanns kvar, hjärnan var med mig och mina muskler outtröttliga. Jag är tillbaka och jag vill ha mer. Jag vill åka till hem, till Stockholm och utomlands och bara klättra mer.  Obs, på dessa kort som pappa tagit bouldrar jag en meter över marken, inte mer. Strängt förbjudet att klättra högre utan rep. Viktigt!!