SÖNDAGSINTERVJU: FRIDA GRAHN

Jag träffar Frida precis när hon har klivit av tåget i Stockholm och ännu inte hunnit checka in på Rica Hotell Kungsgatan , där hon ska bo under helgen. Trots ett tight schema och en fullspäckad agenda ger hon mig en timma av sin tid för att prata om livet, ärlighet och – såklart – nomineringen i Blog awards. Det är knappt ett år sedan jag träffade henne sist, men mycket har hänt. Inte minst på bloggen. En ärligare och säkrare tjej har klivit fram, hon vuxit in i sin roll på Veckorevyns bloggportal och har fått en rejäl skjuts framåt tack vare nomineringen till ”Årets modeblogg”.

Hur känns det egentligen att vara nominerad i kategorin ”Årets modeblogg”?
- Det känns väldigt konstigt, men bra! Jag ser ju upp till alla som är nominerade, och tror att mina chanser att vinna är väldigt små. Men skulle jag vinna så svimmar jag nog, säger Frida och skrattar.

Hennes blogg har de senaste åren sakta vuxit sig större och Fridas namn har lagt sig i minnet hos allt fler människor. Hon säger att det är viktigt att synas för att nå framgång, men att det inte är vad hennes blogg handlar om. För Frida är bloggen en hobby, alldeles för rolig att vara ett jobb, som hon nuförtiden lägger en hel del tid och arbete på.

Vad är målet med din blogg?
- Att kunna fortsätta med det så länge som möjligt. Jag tycker det är kul att fota, visa vad jag har på mig och att inspirera andra. Egentligen skulle jag vilja skriva mer, men just nu är ”vardagsmode” min grej. Mode för dödliga, liksom. 

Sedan min flytt från Modette till Veckorevyn har jag kunnat starta om på ny kula. Det är betydligt mycket mer själ och tanke bakom varje inlägg nu. Innan försökte jag vara något som jag inte var, säger hon och leder in vårt samtal på betydligare seriösare ämnen.

Frida har tidigare haft ena foten inne i modellvärlden, men det som fick henne att bestämma sig för att inte satsa helhjärtat på en karriär i branschen var när kraven från agenturerna blev orimliga. De bad om en viktnedgång, och det tillsammans med bloggläsarnas dömande kommentarer, fick hennes syn på sig själv att förvrängas.

- Jag var väldigt osäker för ett tag sedan och lyssnade allt för mycket på läsarnas negativa kommentarer. Min vikt pendlade upp och ner och jag skämdes för att visa att jag till exempel åt godis, på grund av rädslan att någon skulle kommentera det. Dessutom trodde jag att jag skulle trivas mer med mig själv om jag gick ner i vik, berättar Frida och säger att hon nu efterhand inser att hennes tankar inte var helt friska och att pressen på att framstå som något hon inte var blev för stora.

- I samband med flytten till Veckorevyn försvann mitt arkiv, vilket jag tycker är väldigt skönt. Det finns så mycket gammalt där som jag kanske inte riktigt vill står för idag, till exempel inlägg om just vikt, mat och träning.

Vad var det som fick dig att komma ur den onda spiralen innan det var försent?
Jag tror att det var förra sommaren när jag bestämde mig för att ägna mer tid åt verkligheten. Då lade jag betydligt mindre timmar på bloggen och på att bry mig om hur jag såg ut eller hade för kläder. På det sättet hittade jag någon slags inre ro, berättar hon.

Hur har du förändrats som person sedan dess, och har bloggens inriktning ändrats på något sätt?  - Jag har blivit betydligt mer säker i mig själv och mer ärlig. Förr gick jag aldrig ut osminkad, men idag tänker jag ”skit samma”, folk läser min blogg och tycker om mig för den jag är. Dessutom är jag mer nöjd med mig själv idag, både utseendemässig och som person.

Tidigare skrev jag om sådant som jag trodde folk skulle vara intresserade av, typ mat, vikt och olika trender som jag egentligen själv inte tyckte var snygga. Men sedan snart ett år tillbaka har jag bara försökt att spegla min vardag, säger hon.

Efter en lång diskussion om vikthets, självsäkerhet och utseendefixering känner jag att det är dags att byta ämne. Jag är nyfiken på Fridas egna tankar kring hennes framgång. Hur känns det att plötsligt synas i officiella sammanhang, få galainbjudningar och hur stor vill hon egentligen bli?

 - Jag gillar inte att skryta, men är självklart stolt över det jag har åstadkommit. Däremot är jag ganska självkritisk och rädd för att inte duga. Det är nog något som hänger med sedan jag var liten. Jag var aldrig med i det ”coola gänget”, utan har alltid vara ganska blyg. Idag vågar jag ta för mig mer och vet att jag är uppskattad, men tycker fortfarande att det kan vara jobbigt att vara på stora tillställningar bland mycket folk, säger hon.

Det är svårt att tro att tjejen som sitter framför mig, för dagen klädd i en cool outfit bestående av skinnbyxor och Dr Martens-kängor, känner en osäkerhet utanför bloggen. Men känslan av hennes jordnära personlighet och självinsikt, balanserat med ett skarpt öga för mode och kreativitet, är det som får hennes karriär att verka lovande.

Finns det stunder då du ångrar dig och inte vill vara ett namn inom bloggvärlden?
- Ibland kan jag känna att jag vill stanna tiden och inte "ha mer", men man behöver heller inte vara personen som syns hela tiden om man inte vill. Det negativa är att det finns så mycket gammalt på internet, saker man inte kan komma ifrån, men är bloggandet ett fantastiskt sätt att få utlopp för sin kreativitet på, säger Frida.

Trots att hennes framgångssaga inte har varit smärtfri, så har hon ändå lyckats utveckla en blogg av god kvalitet och gjort sig själv till en förebild och inspirationskälla. Hon har många bollar i luften, en garderob bredare än de flesta, tusen produktiva ideér i huvudet och lever tillsammans med en pojkvän som stöttar henne i vått och torrt. Hon är inte rädd för att eränna att hon lever i en perfekt vardag, är nöjd med sitt arbete och stolt över sig själv. Frida är en tjej med skinn på näsan och fast besluten om att fortsätta växa, både som person och bloggare.

Läs Fridas blogg HÄR.

 

 Text: Caroline Nyström
Bild: Frida Grahn