LÄR KÄNNA ANTON EWALD

Han har jobbat hårt i många år och tillbringat oräknerliga timmar i danssalen. Anton Ewald blev upptäckt som dansare vid tolv års ålder, men det var i år som han visade att han även kan sjunga och fick med det sitt genombrott. Efter att ha framfört låten ”Begging” och ett nummer med mer power utöver det vanliga i Melodifestivalen har han haft fullt upp med debutplattan och dessutom blivit många flickors dröm.
 - Jag hade bara tagit två sånglektioner innan Melodifestivalen och var skitnervös inför mitt framträdande. Visst, jag hade sjungit lite när jag plinkade på gitarren hemma, men inget mer, säger Anton.

När vi ses har han precis ätit lunch, avverkat ett antal intervjuer och presenterat sin EP - ett smakprov på plattan som kommer i höst och består av fyra nya låtar. ”Would that make you love me” är hans personliga favorit och Anton berättar att låtarna är skrivna av honom själv och att skivan påbörjades långt innan hans succé i Melodifestivalen. Han säger också att det var ett tufft jobb att kombinera låtskrivande och festivalrepande.
 - Jag hade svårt att koncentrera mig på att skriva samtidigt som jag satte ihop min koreografi till ”Begging”. Så det var faktisk ganska skönt när Mellon var över och jag kunde fokusera på en sak. Fast det var en härlig bubbla att vara i och jag är otroligt stolt över min prestation, säger Anton rätar upp sin position i den svarta skinnsoffan han sitter i.

Man skulle kunna tro att han har haft en mikrofon i handen sedan födseln, men som ovan nämnt började Ewalds karriär i danssalen där han från och med starten har ägnat dagar och nätter åt att nöta danssteg och öva koreografi. Det var på Bounce Summer Camp som Jenny Widegren såg den då mycket unga talangen röra sig till musik och erbjöd honom att dansa på hennes dansskola i Täby - en plats som visade sig vara helt rätt för Anton.

 - Jag kollade mycket på MTV när jag var liten, på den tiden då de visade musikvideos och inte gravida tonåringar, och tyckte att Michael Jackson var riktigt cool. Han hade en grym förmåga att få publiken att känna det han gjorde på scen. Han kunde stå still och vara mer intressant än vad alla artister i hela världen är idag. Det imponerade och inspirerade mig så mycket att jag ville bli lika stor som han och göra det han gjorde. Det var anledningen till att jag började dansa, säger han och det är tydligt att just Michael Jackson är Antons absoluta förebild än idag.  

Du har dansat i flera år och nu sjunger du dessutom samtidigt, hur är det?
 - Det är det absolut svåraste och mest krävande jag någonsin gjort! Man blir så otroligt trött och måste jobba så hårt för några få minuter. Att sjunga och dansa talar emot varandra. För jag måste hålla tillbaka dansen för att få sången att låta som den ska, samtidigt som jag vill att allt ska se bra ut. Mitt mål med att mixa musik och dans är att bjuda på en bra show och tillföra något extra.

Anton är en sann entertainer som inte snålar med något när han står på scen. Han ger alltid allt och strävar efter att vara bäst, trots att han tycker att egenskaper som just ”bäst” och ”perfekt” inte existerar.
 - Det finns inte något eller någon som är bäst, för vad är det? Men mitt mål är ändå att bli större än störst och för att ta mig dit ska jag träna lite hårdare än alla andra och vara lite bättre än alla andra. Det är vad som krävs för att vara unik, säger han och understryker att han aldrig anser sig vara bäst. Anton skiljer på att vara självgod och att ha ett bra självförtroende. Det sistnämna har han, men någon självgodhet finns inte inom honom.
 
- Jag går inte på stan och tänker ”yeah, jag är så snygg och bra”. Däremot tycker jag att det är bra att ha gott självförtroende - man får säga att man är duktig. Det är viktigt att skilja på de två begreppen.

Den nittonåriga killen är målmedveten, driven och hungrig på mer trots att han redan jobbar hårt varje dag med både dansen och musiken. Men övning ger färdighet, som man brukar säga. Dock handlar livet ofta om prioriteringar och uppoffringar, så även i Antons fall.
 - Jag gick på Balettskolan i tre år. Det är en otroligt tuff skola och under de åren jobbade jag samtidigt med att undervisa dansklasser och dansade bakom bland andra Danny Saucedo och Erik Saade när de var med i Melodifestivalen. Så tyvärr hamnade skolan lite i skymundan. Men missförstå mig rätt, jag ville inte bli någon prins på operan och hade jag inte jobbat så hårt hade jag förmodligen inte varit där jag är idag.

Anton Ewald känns unik. Visst, han är en i mängden av alla skönsjungande flickidoler som levererar den ena hitlåten efter den andra och som dessutom har ett utseende många skulle dö för. Men det är något mer än bara en välsvarvad image som får honom att utstråla exklusivitet. Kanske är det hans sätt att bjuda publiken på sig själv, hans mogna intryck trots sin ringa ålder eller hans tydliga kärlek till det han gör? Svårt att säga… Troligtvis är det alla de tre faktorerna som gör Anton speciell. Men om man skulle fråga hans största målgrupp (den som i alla fall syns mest) så blir svaret att han är snygg, väldigt snygg, och bra på att underhålla - såklart!

Det är väldigt många unga tjejer som beundrar dig och är nästintill förälskade i dig, hur känns det?
 - Otroligt smickrande och ganska häftigt. Men man får vara varsam med sådant, för det är lätt att det vänds emot en om man inte är mån om det. Man får aldrig bli dryg! Jag påminner mig själv om det hela tiden och försöker visa ödmjukhet mot mina fans, säger Anton.

Vi befinner oss i produktionsbolaget Roxy Recordings lokaler på Drottningholmsvägen i Stockholm. Anton är klädd i mörka jeans, en ljusgrå tröja i behagligt material och en svart skinnjacka. Han ser cool ut, trots skymtad trötthet på grund av en intensiv dag med tidig uppgång. Men han är samarbetsvillig och fortsätter berätta om sina fans och delar med sig av en historia som gör det svårt för mig, som försöker hålla en någorlunda professionell ton, att inte fnissa.
 - Jag har aldrig varit med om att någon har gjort något läskigt mot mig, men en sak som var ganska konstig var när jag fick ett par trosor av en tjej. Hon gav mig dem tillsammans med en burk fylld med godis. Trosor och godis, det bästa man kan få, säger Anton skämtsamt och tydliggör att trosorna var rena och att han tyckte att det var en gullig gest, om än lite annorlunda sådan.

Men självklart får den omåttligt omtyckta artisten mer än bara trosor. Det väller in brev till Anton där unga tjejer och killar förklarar sin kärlek till honom och skriver att han är deras inspiration och idol, precis som Michael Jackson var för honom själv när han var yngre.

Med en nylanserad EP och en sommar som väntar är Antons schema minst sagt späckat. Nuförtiden finns det inte mycket tid för vila, men han jobbar med det han älskar och klagar inte trots att artistvärlden ibland kan vara tuff.
 - I sommar är det spelningar i hela Sverige som gäller. Jag kommer även synas i olika tv-sammanhang, men kan inte säga när eller var. Jag har en vecka ledigt och då ska jag åka till LA. Fast det blir lite jobb där också eftersom jag ska dit med mina managers, men jag hoppas på att få två fria dagar för att kunna ta en dansklass eller bara sola och bada.

När drygt femtio minuter har gått är det hög tid att avrunda intervjun (vi skulle hålla oss till en halvtimme), men jag har en fråga kvar att ställa. En fråga som troligtvis ingen journalist eller reporter lämnar obesvarad, nämligen den om hans civilstatus. Är han upptagen eller är det fortfarande fritt fram för alla beundrare att hoppas på att bli Antons one and only?
 - Haha, jag är singel. Jag har liksom inte haft tid att träffa någon. Det är ganska ensamt att vara artist, men jag är säker på att jag kommer hitta den rätta så småningom, säger Anton och berättar att om en tjej ska få honom på fall - läs noga nu - ska hon ha humor, vara driven, lätt att prata med och kul att hänga med.

AV: CAROLINE NYSTRÖM
caroline.devote.se