finaste, starkaste och helt klart två kvinnor jag ser upp till. så mycket skit de vart med om och ändå bär de på så mycket glädje och kärlek, det är inte många här i livet som är som dom.

just nu har jag börjat inse att jag faktiskt åker snart, men ändå ingen resfeber då jag bara är så grymt taggad. känslorna vajar dock fram och tillbaka ibland inser jag att jag ska lämna mamma och då kommer någon tår sen glömmer vi det och är åter igen taggade på äventyret jag ska uppleva.