För tretton veckor sprang jag min första mil. Veckan innan hade jag suttit vid vägkanten och gråtit för jag var så besviken för jag "bara" hade sprungit åtta km. Jag som bara någon månad tidigare har sprungit mina första 5 km var besviken på ett rekord. Dumt jag vet. Efter första milen var jag helt slut efteråt och jag trodde aldrig att jag skulle orka mer. Idag sprang jag tio och jag kände att jag kunde mer. Jag kommer orka längre. Idéer om triathlon, halvklassiker och marathon ligger just nu och gnor i huvudet.