Jäklar vilket meck, jag höll nästan på att ge upp då jag fick be om nytt lösenord igen då det visade att jag hade fel lösenord eller användarnamn. Nåväl, det löser väl sig någon gång. Idag känner jag mig konstigt nog ändå lite "piggare" än sist jag skrev och då har jag ändå sovit betydligt mindre. Kanske beror det på för att jag inte blivit väckt utan bara haft problem själv med att somna i natt. Rätt konstigt ändå med tanke på att jag höll på att nicka till i soffan ett par gånger för jag var så trött, men så fort barnen hade somnat så var det precis som att kroppen kände att nu kan jag slappna av och skall minsann inte sova. Fruktansvärt tråkigt väder ute så att släppa barnen i trädgården hoppar vi över idag. Men om det står som i väderappen så kommer det säkert bli lite soligt senare ikväll. Ja, som jag sa precis så blev det inte många timmar i natt och Leon somnade aldrig om efter att Patrik kommit ner och lämnat honom i stora sängen så man börjar ju känna sig något degig i huvudet. Sitter och funderar på om jag inte ska öppna upp bloggen så folk som vill kan följa mig. Jag vet att det var en del som följde mig på min förra blogg, och det kändes ju ändå lite trevligt att få något "heja dig" "kram" lite då och då. Det känns liksom lite som att de gånger jag delar med mig av mina känslor eller tankar på t.ex. instagram som även delas på facebook så blir det så kompakt i text. Man vill inte skriva för mycket, men samtidigt inte för lite för att det bara ska låta som "gnäll" eller kanske bara är oförståeligt. Här kan jag ju ändå välja själv hur mycket text som skrivs eller faktiskt också få låta gnällig. Jag har saknat detta väldigt mycket. Att få knappa på tangenterna och bara låta tankarna flöda. Min tanke med bloggen är ju först och främst att skriva någon form av dagbok, då det skall vara bra för att läka. Eller bara lätta på trycket av allt som pågår inombords, som man inte riktigt vet hur man ska få ut verbalt. Men samtidigt så har jag alltid haft ett intresse att dela med mig av saker som jag tycker om att lyssna, läsa, äta, titta på. Så ni kommer få ta del att lite smått av allt. Det finns också de stunder jag kan känna att jag vill få vara lite ensam ibland också, så det kan hända att jag gör den privat emellanåt. Så bli inte förvånad eller tro att jag blockerat eller något sånt om ni någon gång inte skulle komma in på bloggen. / Hannah