Så kom den. Den stora tröttheten. Lika hastigt som en hagelskur en het sommardag. Jag anade att den skulle komma. Så mycket har jag lärt mig men ändå så svårt att leva efter. Jag blev sjuk. Migrän i 4 dagar, ryggvärk from hell som endast tillåter soffläge, illamående, feber och så den stora förlamande tröttheten. Det går inte att jobba på lediga dagar. Men det är så lätt att glömma för det är ju så roligt. Möten, utvecklingsarbeten, samtal och mer möten. Men något blir lidande. Jag och mitt jobb. Så jag blir inom husets fyra väggar ett tag. Äter rostade mackor och surfar på mobilen. Mer än så orkar jag inte med. Tassar mellan soffa, säng, kök och badrum. Men snart öppnar jag dörren och kommer tillbaka. Har ju så mycket roligt att göra! En kryssning med dottern, en fest att ro i land, ett utvecklingsarbete att utveckla och ett jobb att sköta. Så jag kommer tillbaka! Bara den förlamande tröttheten ger med sig.