Tja! Tänkte bara berätta en sak för er, eller nja, några kanske.   Idag hade Kjell Enhager en föreläsning för hela Kitas, och han var så sjukt grym så ni anar inte. Han är en mentalcoach som har coachat alla möjliga människor, verkligen ALLA möjliga, men eftersom detta ändå är en hästblogg så kan jag nämna att han bland annat har jobbat med dressyrlandslaget. Så, jag kan ju kort nämna lite saker han sa. Han snackade massor om tankar, och hur de på verkar oss och hur man själv kan tänka.   * Han berättade till exempel om en golfare han hjälpt. Han hade varit världsetta men sedan hade det gått utför, han hade spelat sämre och sämre. När han sedan åkte för att hjälpa honom så hade golfaren visat hur han slog några slag, som varit för korta, och frågat om han kunde se problemet. Då hade han svarat "om du tycker att du slår för kort, vem slår längre än dig?" och då svarade golfaren "Tiger Woods". Då hade han kontrar med "om du hade varit Tiger Woods, hur hade du slagit då?". Och så hade han börjat spela bättre igen. Hm, ja? * Han pratade även om någon han kallade för "vald sanning". Där gav han ett roligt exempel som man gjort på apor, vilket jag inte orkar skriva ner här, men det betyder det som det står. För ett tag sedan, när Gunde Svan, Björn Borg och Ingmar Stenmark var bäst i världen på sina respektive idrotter så hade de alla samma valda sanning - att misslyckas inte fanns. Det fanns bara lärdomar.* Vi förknippar saker i vår hjärna som positiva eller negativa, beroende på tidigare erfarenheter. Har något dåligt hänt oss, och vi ältar det, sker det igen, igen och igen i vår hjärna. Vi blir fyllda med negativa tankar. Sedan är det tvärtom också, att man kan bli positiv också. Han snackade om två killar som spelat tennis varav en satte 9 av 10 survess och den andra 1 av 10. Den som satte 9 ville lägga av. Varför? Han fokuserade på den enda han missade, medan den andra på den enda han satte. * Han pratade även om att det finns två sorters beteenden eller vad man ska säga: de som gillar en början, mitten och framförallt avslut, och sedan finns de som gillar att vara spontana/impulsiva. Det som funkar bäst är lite av båda, men det han pratade om där, var att han hade hjälpt Annika Sörenstam, som hade varit på det ena sättet, och då var han tvungen att prata hennes språk. U get it? Lite svårt att förklara såhär. * För länge sedan hade han hjälpt några VD:s på ett företag, där han hade bett dem skriva brev till sig själva, om hur de skulle ha det om 10år. Då hade en av dem försökt skriva ett, men inte kunnat och sedan gått hem och pratat med sin fru. Hon hade, förvånansvärt nog för honom, sedan berättat att hon ville flytta till Nya Zeland. Då hade han sagt "jaha, ska du flytta dit ska jag bli professor!", varav hon hade kontrat "jaha, då ska jag minsann ha svart bälte i karate!". Detta hade de skrivit ner och ja, gissa hur deras liv hade sett ut 10 år senare, när de öppnade breven? Han var professor, hon ägde någon karatesak (hade ofc svart bälte), och de bodde på Nya Zeland. Ja, hehe. Slump? Skulle inte tro det va. * Sista saken jag orkar skriva är väl att om du tänker att du ska köra bil från din hemstad till till exempel jönköping, när du sedan tittar på kartan, kollar du då på målet och bakåt, eller varifrån du åker och framåt? Antagligen målet först. Så funkar våra tankar också. Därför så snackade han om en sak hans dotter hade gjort, kortfattat hade hon frågat om de kunde köpa glass under en biltur och han hade då svarat nej. Efter ett tag hade hon då sagt "jag vet att vi inte ska köpa glass, men OM vi skulle köpa glass, vilken skulle du ha då?". Hur hade det slutat då? Han hade köpt glass. För när hon hade sagt så hade han kunnat koppla ihop sammanhanget med en smak, doft - ja en känsla - målet.   Det var la det. Lite svårt att förklara, men BRA var det, även fast det nog låter rörigt. Men ja, så himla lärorikt asså. LIKE!