Har jag blivit en tidsoptimist?

Definition: 1. (skämtsamt) person som ofta kommer för sent (genom att tro sig hinna mer än han eller hon faktiskt gör) Jag är så trött på mitt beteende just nu. Tidigare har jag alltid varit i tid, till och med innan planerad tid just för att aldrig komma sent. Jag sökte ut bussar, planerade skjuts och hade helt enkelt ett väldigt strukturerat liv. Vilket underlättar så i min vardag, var alltid i tid till skolan och likaså träffar med vänner.   Under de senaste veckorna har jag blivit allt sämre på att planera, jag vill aldrig bestämma någonting helt spikat eftersom jag aldrig vet hur sen jag kan vara till det första jag gör som sedan kan påverka det andra och det tredje. Jag har flera gånger bestämt en tid att mötas upp med vänner, låt säga 15.00. Klockan tre är jag alltså precis färdigfixad hemma och åker hemifrån strax efter det, jag har alltså börjat åka tiden som egentligen är planerad att vara där. Jag vet inte vad jag gör för fel. Det finns två olika sorters människor, vissa ser en minut som 57 sekunder medan vissa ser en minut som 78 sekunder. Och jag måste vara den som ser en minut som så lång, vilket gör att det är svårt att tidsuppfatta och framförallt att planera. Eftersom jag inte längre vet hur lång tid det tar att göra mig i ordning eller att laga mat kan jag inte heller veta när jag kommer iväg. Men hur kan detta ha kommit så himla plötsligt? Har jag blivit för bekväm i min vardag eller kan ens hjärna förändras så här snabbt? Jag vill inte uppfattas som den människan som kommer sent, leker viktig eller bara är allmänt oskön. För jag vet hur mycket jag stör mig på tröga människor. Alla har utmaningar och detta är verkligen någonting jag jobbar på och försöker övervinna just nu, det låter säkert som ett litet i-landsproblem och det är det säkert. Men det är viktigt för mig. Har ni några tips, förslag eller har ni varit med om en liknande situation när allt bara går så trögt? <3