Tankar och funderingar

I måndags den 14 september blev Alicia hela 2 månader! Tiden går så fasligt fort! Det känns precis som om hon kom till oss och nu har redan två månader swishat förbi! Denna tid har varit underbara, det går inte att jämföra denna tid med all övrig tid jag upplevt i denna värden. Detta är så mycket mer! Man känner så mycket kärlek och omtanke, inte bara till sitt barn utan till andra. Jag saknar att vara gravid också, man glömmer allt som var jobbigt och kommer bara ihåg allt det mysiga med alla förberedelser, all längtan, spänningen, mysmagen, rörelserna! Det var en underbar tid att vara gravid och jag känner en sådan enormt stor tacksamhet för att jag faktiskt fått chansen till att uppleva det. Att det inte var min livmoder det var fel på utan mina äggstockar.
Jag vill definitivt uppleva detta igen! Undrar om sambon är lika taggad hihi ;) men det ska absolut gå minst 3 år innan vi börjar ta tag i något igen. Det var en jobbig tid för oss i donationskön, inte bara av att stå i kö utan alla tester som skulle göras för att se om man var lämplig som förälder. Ovetskapen och rädslan, man ville inte gå in med några förhoppningar för man ville skydda sig själv mot besvikelse. Det var tufft och många tårar föll. Och skulle vi behöva gå igenom en liknande process igen så får vi söka oss utomlands och bekosta ett försök själv och det är fruktansvärt mycket pengar det handlar om! Den här gången hade vi tur som blev gravida med Alicia på första försöket, men det finns dom som inte blir det och måste göra upp mot 10 eller fler försök! Det är alltså väldigt ovanligt att man blir gravid på första försöket även med äd. Det är mycket som ska klaffa även där.
Och att börja en sådan tuff resa igen är inte speciellt motiverande just nu, nu har vi ju Alicia och är oerhört tacksamma för denna gåva. Nu ska vi njuta och följa vår lilla prinsessas utveckling och se vad för liten person som hon är. Ingenting annat är viktigare just nu. Men jag vill verkligen känna att jag får uppleva detta igen! Ibland hade saker och ting gärna kunnat få vara lite enklare...

16 september 2015 kl 09:57

Vaccination och nya vanor

Hej hopp! Nu var vi tillbaka igen för ett blogg inlägg.
Blir inte så många blogg inlägg nu för tiden, man har en massa annat för sig som tar tid.

Varje tisdag t.ex går vi till öppna förskolan, på tisdagar så har de babydagar bör bebisar upp till 8 månader. Det är för att man ska kunna lägga ner bebisen utan att vara rädd att någon springer över den eller att det är allt för rörigt med större barn där. På babydagarna så lägger de ut en stor filt och en massa babyleksaker i fina färger som rasslar och plingar och spelar musik. Då kommer en massa andra mammor dit och så lägger man i princip sin bebis på den stora filten och så leker man med sin lilla och pratar med andra mammor :) Alicia tycker det är jätte roligt och ligger gärna och tittar på de andra små bebisarna. Sen kan man gå in i pysselrummet om man vill och där kan man göra bland annat fot och hand avtryck i gips, rita/ måla och göra andra pyssel. Även till oss vuxna ;) ;)

Sen på fredagarna ( ca. Varannan fredag) så har vi träff med mammagruppen som BVC anordnat. Jätte kul att lära känna de andra mammorna här i området och vi har även setts utanför för bland annat promenader, fika samt på öppna förskolan.

Så det händer lite sakerna dagarna ändå fast man är hemma, om inte annat så swishar dagarna förbi snabbt ändå.

Imorgon är den den 14 oktober och Alicia blir hela 3 månader gammal! Och igår var det alltså dags för 3 månaders sprutorna samt påfyllning utav ROTA viruset.
Jag var så nervös innan men försökte tuffa till mig för att göra det lättare för lilla Alicia som pratade och skrattade helt ovetandes vad som alldeles strax skulle hända. De gav sprutorna samtidigt, ett vardera ben så direkt när hon fått sprutorna så fick jag vyssa henne lugn i min famn igen
Fy för att höra sitt barn skrika av smärta, men det gick bra ändå måste jag säga. Skriket gick snabbare över än vad jag hade trott.
Ca. 1 - 1,5 timme efter vaccinationen så blev Alicia jätte gnällig, ville vara nära heltiden och ville bara snutta och snutta. Väldigt gnällig och otröstlig. Jag fick ont i ryggen efter ett tag så jag gav över till sambon och han försökte gunga henne och trösta henne men det gick inte, hon hade säkert jätte ont så då gav vi faktiskt Alvedon supp och det var ca. 3 timmar efter hon hade fått vaccinet och då hade jag försökt att trösta henne i tre timmar, smärtan lindrades när jag ammade henne, men det var bara för stunden. Efter Alvedonen så sov hon gott en stund och innan vi gick och la oss så fick hon en supp Alvedon till och sov sedan hela natten.
Idag tycker jag ändå att hon har varit sig ganska lik, lite mer tröttare kanske, hon sov ostört mellan 16 - 18 idag vilket är ovanligt, iof. Satte jag henne halvsovandes i babygungan ( vilket var ett tag sedan) så det var kanske därför hon sov så skönt för den tycker hon verkligen om. Men hon sov bara ca. 30 min för vid 12.30 - 13 för sen var jag tvungen att väcka henne innan babymassagen. Och så sov hon ca. 30 min mellan 14 - 14.30
Så visst har hon sovit längre och oftare idag trots att hon sov hela natten.

I vanliga fall brukar hon somna vid ca. 22 tiden på kvällen ( kvällsmänniska som mamma och morgontrött som mamma hihi)
Sen har hon i en veckas tid sovit hela natten fram till 07 på morgonen och då vill hon amma så då lyfter jag över henne från sin säng till våra säng och så skjuter jag hennes spjälsäng intill vår säng så det blir som en vägg och så hon inte kan ramla ur, sen liggammar jag och vi båda somnar om direkt efteråt ( hon ammar väldigt snabbt) sen sover vi två timmar till och så vill hon amma igen vid 09 och så har hon sen lite svårare att somna om där utan vill knorra lite och böka omkring lite men tillslut så somnar vi båda om och så vaknar vi och stiger upp vid 11 :) och där börjar dagen. Tidigare så har hon alltid vaknat upp en gång där vid 04 tiden på natten för att amma och sedan haft en lång power nap på eftermiddagen men eftersom att hon nu sover hela natten så är den där power napen inte lika lång längre utan den brukar bara vara upp mot ca. 30 min nu istället. Men det gör inte så mycket, jag tycker jag känner mig ganska utvilad ändå och hinner ändå med det jag behöver göra. Jag brukar sjala upp henne när jag är hemma så jag har båda händerna fria för att kunna städa och hänga tvätt med hihi ;)

Jag har tagit fram åkpåsen nu och den är ju så sjukt mysig! Så snygg också! Den från Petite Cherie, i love it!

Nu ska jag ta och bädda ner mig också. Sambon och Alicia ligger redan och sover sen lång tid tillbaka. Men det är alltid skönt med lite egentid så här vid midnatt :)

13 oktober 2015 kl 21:27

Tankar och funderingar

I måndags den 14 september blev Alicia hela 2 månader! Tiden går så fasligt fort! Det känns precis som om hon kom till oss och nu har redan två månader swishat förbi! Denna tid har varit underbara, det går inte att jämföra denna tid med all övrig tid jag upplevt i denna värden. Detta är så mycket mer! Man känner så mycket kärlek och omtanke, inte bara till sitt barn utan till andra. Jag saknar att vara gravid också, man glömmer allt som var jobbigt och kommer bara ihåg allt det mysiga med alla förberedelser, all längtan, spänningen, mysmagen, rörelserna! Det var en underbar tid att vara gravid och jag känner en sådan enormt stor tacksamhet för att jag faktiskt fått chansen till att uppleva det. Att det inte var min livmoder det var fel på utan mina äggstockar. Jag vill definitivt uppleva detta igen! Undrar om sambon är lika taggad hihi ;) men det ska absolut gå minst 3 år innan vi börjar ta tag i något igen. Det var en jobbig tid för oss i donationskön, inte bara av att stå i kö utan alla tester som skulle göras för att se om man var lämplig som förälder. Ovetskapen och rädslan, man ville inte gå in med några förhoppningar för man ville skydda sig själv mot besvikelse. Det var tufft och många tårar föll. Och skulle vi behöva gå igenom en liknande process igen så får vi söka oss utomlands och bekosta ett försök själv och det är fruktansvärt mycket pengar det handlar om! Den här gången hade vi tur som blev gravida med Alicia på första försöket, men det finns dom som inte blir det och måste göra upp mot 10 eller fler försök! Det är alltså väldigt ovanligt att man blir gravid på första försöket även med äd. Det är mycket som ska klaffa även där. Och att börja en sådan tuff resa igen är inte speciellt motiverande just nu, nu har vi ju Alicia och är oerhört tacksamma för denna gåva. Nu ska vi njuta och följa vår lilla prinsessas utveckling och se vad för liten person som hon är. Ingenting annat är viktigare just nu. Men jag vill verkligen känna att jag får uppleva detta igen! Ibland hade saker och ting gärna kunnat få vara lite enklare...