#62 Sluta inte tro, håll fast vid känslan

Jahapp, då var det sommar igen. En av mina trogna läsare undrade tidigare i veckan när jag kommer att uppdatera bloggen nästa gång, så kan lika bra göra det nu. Roligt att veta att jag inte är den enda som läser min blogg. Senaste inlägget skrev jag visst i mitten av januari, så här är vad jag hållit på med sedan dess! Varning för lång bloggpost. Sista helgen i januari var det dags för piratfestivalen Gasparilla, årets största händelse i Tampa. Gasparilla firas i minne av sjörövarlegenden José Gaspar och lockar runt en halv miljon besökare varje år. Huvudeventet är en parad där de kastar pärlhalsband till publiken.Som de flesta folkfester är Gasparilla starkt kopplat med alkohol. Ganska deprimerande att vittna hur folk blev knuffande vildar när de försökte fånga billiga pärlhalsband och hur mycket skräp det låg på fina Bayshore Boulevard efter att paraden var över. Våren verkar vara festivalsäsong här i Florida. I februari var det dags för Florida State Fair här i Tampa, en festival med typiskt floridianska grejer. En syltsnyltande hemulsyster hälsade på just då (fast det var bara hallonsylt från Walmart och inte mammas hemlagade jordgubbssylt phew..) så fick annat sällskap än mina yoshir. Florida State Fair kändes lite som att vara i en disneypark eftersom det var uppdelat i olika områden. Utomhusmuséet Cracker Country var vår favorit, där fanns byggnader från 18-talet och man kunde se hur pionjärerna bodde.  Undrar hur de klarade sig att leva i Florida på tiden före AC. (På fredagen berättade min kollega att luftkonditioneringens uppfinnare John Gorrie bodde i Florida och var så pass viktig att hans staty är en av de två statyer som Florida har i National Statuary Hall, Washington DC. Intressant!) På mässan fanns friterad mat i olika former, men kändes inte så lockande jämfört med systerns hembakade tonfiskpizza och mina cookies som jag visste att väntade hemma. Köpte en friterad potatisspiral samt ett par (ofriterade) vitchokladdragerade oreos.  På mässan hade de också demolition derby, något jag velat uppleva ända sedan jag såg Cars 3. Verkade ganska roligt men farligt för de som tävlade, så tror jag nöjer mig med Mario Kart. På tal om tv-spel, Kingdom Hearts 3 kom ut i februari så köpte nästan ett PS4 för att kunna uppleva spelet. Mm, jag var ett såpass stort fan av Kingdom Hearts under tonåren att jag planerade att döpa mina framtida barn till Sora och Roxas om det blev pojkar (Står fortfarande fast vid att döpa min förstfödda dotter till Zelda..ifall jag nu vill ha barn. Känns inte lika lockande när man läst om alla möjliga komplikationer och risker graviditet medför).  Behövde inte investera i en Playstation som tur, för min kollega var snäll nog att gå med på ett konsolbyte. Han fick spela Mario Kart på min Switch i några veckor, medan jag hann spela igenom KH3. Win-win. (Eller win-win-win, för systern kunde spela på dagarna medan jag jobbade). Min åsikt om Kingdom Hearts 3? Njaa, kändes ganska kort. Det var roligt att springa omkring i disneyvärldar, speciellt Rapunzels, fast kunde ha varit mer Disney och mindre organisation 13. Fast nu tillbaka till Florida State Fair före jag spårar ut helt. På mässan fanns också många konstutställningar från skolelever och andra barn (Det fanns till och med tävling i finast legobygge!). Denna Lilla Sjöjungfrun/Ursula-inspirerade installation var en av mina favoriter: Disneyspåret igen ser jag, då kan jag passa på att nämna mitt besök till Epcot Flower and Garden Festival! Man kunde gå runt i parken och se olika disneykaraktärer i blomformat. Stampe och Blomma hörde till mina favoriter. Sparv! På påsken blev det ett nytt besök till Epcot för att kolla in påskdekorationerna (och få en ny magnet, hihi). Deltog i äggjakt. Det var roligt att gå runt i parken på jakt efter disneyägg. La märke till saker jag inte sett under mina tidigare besök. Påsken kändes inte som så stor högtid här i Florida och utbudet av påskägg var inte vidare bra. Tur att mamma skickade ett chokladpaket från Finland! Fast det var nog mer suklaanmakuista mönjää när jag tog paketet från postlådan. Chokladen smakade lika gott som vanligt efter att jag låtit det stelna i mitt luftkonditionerade hem (tack John Gorrie..) så ingen skada skedd.Till fastlag blev det inga bullor men vi fick King Cake på jobbet. som är vanlig sockerkaka med Mardi Gras/karnevalfärgad glasyr. Det som gör King Cake speciellt är att man gömmer en liten baby Jesus plastdocka i kakan (Överraskande att Kinder Surprise ägg är bannade i USA men inte detta..). På våren besökte jag också Florida Strawberry Festival. Där åt jag jordgubbar i alla dess former; chokladdragerade jordgubbar, strawberry shortcake, deep fried strawberries...nammnammnamm. På hemvägen stannade jag dessutom vid ett självplockningsställe och plockade ett par askar till frysen. På Memorial Day helgen i maj hade dom en gratis konsert på vattnet. Bra idé i teorin, fast man kan undra var människorna uträttade sina behov under en heldagskonsert då det inte fanns toaletter i närheten. Stannade såpass länge att jag hann ta en fin bild till Instagram. Sedan paddlade jag bort och sköljde brädan ordentligt efteråt.  Mycket festivaler alltså. Under våren har jag också tittat på fler amerikanska sporter. Kryssade för basket och baseball, så nu är det bara amerikansk fotboll kvar på listan innan jag känner mig nöjd. När jag hade PS4 passade jag på att testa de sportspelen som kollegan hade laddat ner. NHL, NBA, FIFA, Madden NFL...Hockey är nog fortfarande min favorit då det gav mig lite nostalgikick från när jag som barn köpte NHL till Gamecube för 9,99 euro. Försökt att uppleva så mycket amerikansk kultur som möjligt under min tid här. Jobbet har ordnat roliga aktiviteter, så som att gå och bowla eller spela Top Golf tillsammans. På fritiden har jag besökt olika amerikanska restaurangkedjor (Steak'n Shake har god butter burger). En kväll knackade till och med Girl Scouts på min dörr för att sälja deras berömda cookies så var tvungen att köpa ett par paket. God välgörenhet.  I Tampa ordnar buddhisttemplet matmarknad varje söndag. God mat till bra pris som går till att finansiera deras verksamhet. Köpte lite friterad banan och sötpotatis och deltog sedan i templets infostund där man fick lära sig mer om munkarnas liv. Ganska fascinerande.  (Tydligen finns det ett speciellt R-1 visum för de som dedikerat sina liv till en religion och vill åka till USA för att jobba ideellt i en religiös verksamhet..) Så det är mer eller mindre vad jag gjort under våren. Förutom alla vardagliga saker paddleboard, promenader, gym, simma, Walmart etcetera. Denna veckan öppnades den fina poolen med vattenutsikt igen efter många månaders renovation så behöver inte längre "nöja mig" med de två andra poolerna.Som födelsedagspresent till mig själv investerade jag i 6 månader personal training. Försöker etablera en hälsosammare livsstil, för det kommer kroppen att tacka mig för när jag fyller 30. Sover ordentligt så att jag vaknar före väckarklockan ringer, äter ägg på morgonen som Gaston och spenat som Kippari-Kalle...och choklad som den sockeraddikt jag är. Gradual progress.  I förra bloggposten funderade jag på om jag borde gå på semester till Alaska eller Hawaii. Det blev en två veckors semester till Alaska, då jag började längta efter de andra årstiderna efter ett år på ett ställe med evig sommar.  Alaska är ungefär samma latitud som Finland och det var liknande natur, fast mer berg. När det var soligt tyckte jag att det var fint men genast när det blev grått och regnigt började jag längta tillbaka till varma Florida. Här behöver man inte smörja torra händer eller få täppt näsa av björkpollen och till och med regnet känns skönt och varmt mot huden. Så ja, Alaska var mest en påminnelse om hur mycket jag tycker om Florida, men här är en recap av resan ändå:  Första dagen spenderades på att ta mig till Alaska. Först flög jag från Tampa till Seattle och sedan från Seattle till Anchorage. Otroligt nog satt jag bredvid samma person på båda flygen. Alaska Airlines hade en app som man skulle ladda ner före flyget för att kunna se på film. Såg på Ralph Breaks the Internet, Ferdinand och kanske en tredje film men har ingen minnesbild av den. Framme i Anchorage Airport for jag och hämta min hyresbil och sedan blev det dags att bunkra upp med mat och andra nödvändigheter från Walmart. Min alaskaresa var 60% roadtrip i centrala Alaska och 40% sydöstra kusten. Det råkade vara varmt väder i Anchorage den dagen så såg många klädda i shorts och t-skjorta. Men efter frukt, kex och vatten från Walmart blev det handla varmare kläder i friluftsbutiken Cabela's. Påminde om Lovisa Gymnasium med alla uppstoppade djur.  Efter lite mat-, kläd och couchsurferpresenthandlande körde jag till ett B&B i utkanten av Anchorage. Skönt att sitta i badtunna och se solnedgången efter en lång dag. Faktiskt lång dag, för solen gick ner mycket senare där uppe. Nästa morgon blev det ett till stopp hos Walmart för att köpa telefon (och varma kläder då friluftsbutiken inte hade vidare bra urval). Av någon anledning hade mitt vanliga USA-simkort ingen signal och Walmarts simkort fungerade inte med någon av mina telefoner. Så reste faktiskt med tre telefoner:  billig Homtom vattentät telefon för gps och internet, min dyra Huawei telefon som har bra kamera men jättesprucken skärm, och den billiga Walmart-telefonen för att ringa och skicka sms... Min plan för dag två var att köra till Denali, med en lunchpaus i byn Talkeetna på vägen. Mysigt ställe med gammaldags byggnader och små butiker. Promenerade runt i staden och där träffade jag hon som jag satt bredvid på flygen! It's a small world after all.. Åt god renpaj till lunch med chokladjordnötsmörkex som skulle föreställa älgspillning. Efteråt besökte jag ett museum där man kunde lära sig mer om mountaineering. Tydligen är bergsbestigarnas avföring ett problem då det förorenar snö, som smälts för att få dricksvatten. Därför måste de som vill bestiga Denali ha med sig en speciell behållare.  Efter en paus i Talkeetna fortsatte jag köra den långa ödsliga vägen uppåt. Failade med bensinplaneringen och ungefär halvvägs till min slutdestionation blev bensintanken skrämmande låg. Min navigator sa att nästa bensinstation är över hundra kilometer ifrån så stannade vid en parkerad bil på vägen och frågade om jag kan köpa bensin från dem.De informerade att det fanns en bensinstation om 10 minuter så körde dit med låg bensin varningslampan blinkandes. Otrevlig upplevelse, men iallafall fick jag veta att jag kan hålla huvudet kallt och inte få panik i stressiga situationer.  Efter att ha tankat fullt körde jag vidare till Healy, där min första Couchsurfing-värd bodde. Ett medelålderspar med två gosiga katter. Anlände passligt till middagen och hade trevligt samtal. Deras granne var på besök och hon hade bakat god peach cobbler till efterrätt. Gav värdarna en orange Fiskars-sax, choklad och kattgodis som tack. Många år sedan min senaste Couchsurfing-upplevelse, men det påminde om varför jag tycker om couchsurfing. Intressant att se hur lokalbefolkningen bor.  Healy är en kvart ifrån Denali parken och har just fått en matbutik, före det var folk tvungna att köra 2h till Fairbanks för att handla. Nästa dag spenderade jag i Denali National Park. Jag valde att åka till Alaska i april-maj för att det var shoulder season, dvs mindre folk och billigare priser. Hade hoppats på att se naturen vakna i liv, men såg inte många djur under min resa. Caribou, älg och uttrar var väl det mest exotiska. Inga björnar eller valar, men gick inte på nån tour heller för att försöka se dem.  Kanske skulle ha fått bättre intryck om Alaska om jag besökt på sommaren när det är mycket liv och blåbärssäsong. Eller så skulle jag bara ha blivit irriterad på alla myggor.. Före jag kom till Alaska läste jag boken Into the Wild (behändigt att bibliotekskortet jag skaffade i Tampa låter mig ladda ner e-böcker till min telefon helt gratis!). Boken är baserat på verkliga händelser och handlar om en ung man som lämnade livet han hade bakom sig och blev luffare/vandrare på heltid.Han reste till Denali på våren för att leva som en eremit i naturen, men dog av matförgiftning/svält efter några månader. Så mycket onödigt lidande. Efter Denali körde jag vidare uppåt till Fairbanks, en stad som blivit stor på grund av militärbasen där. Där bodde jag hos couchsurfare nummer två, en militärman som bodde i en mysig stuga. Det var intressant att träffa hans arbetskamrater och få inblick i livet som militär. Inte mycket att se i Fairbanks, Pioneer Park var väl det mest intressanta (plus Avengers Endgame i Fairbanks biograf). En dag körde jag till skogen för att vandra till Angel's Rock. Fin utsikt, men var tvungen att vända om efter toppen istället för att gå hela cirkeln då det var för gyttjiga/snöiga stigar.Efter vandringen hade jag ett skönt varmt bad i Chena Hot Springs. Inte lika wow som den i Island, men var trevligt ändå.  Reste till Alaska med endast handbaggage så nästa dag var det dags att tvätta mina kläder. Sedan blev det en snabbis till North Pole.North Pole ligger 10 minuter utanför Fairbanks och är en stad/by med jultema. Inte vidare imponerande och fanns ingen julgubbe i sikte (Såklart inte, han bor ju i Finland!). Butiken hade mycket juligt krimskrams men inget jag blev sugen på att köpa. Dock köpte jag god mocca-fudge, så var värt bensinen. Färden tillbaka till Anchorage var inte vidare intressant och det soliga vädret hade bytts ut mot moln och regn. Anchorage är en ganska europeisk stad med riktigt centrum och gångavstånd. Namm, shoppingcentret sålde chokladdragerade torkade bär i lösvikt.Dagen efter blev det mer godsaker. Fick post om EU-valet och där såg jag att det fanns en Finland-klubb i Anchorage. Klubben råkade ha bullabakningsdag när jag var där och vem tackar nej till färska bullar? Allas örfilar hade sin egen personlighet (mina längst ner till höger): Roligt att träffa Finnish Americans och finländare som på ett eller annat sätt hamnat i Alaska (att träffa sin amerikanska partner när de studerade på finskt universitet var vanligt, hmm kanske jag borde ta min Masters nästa år..) Efter bullabakandet körde jag mot Whittier, som är känd som staden under samma tak och den långa bergstunneln man måste köra igenom för att komma dit. Lite missvisande marknadsföring kändes det som, för det fanns ett flertal mindre byggnader. Helt ok stad ändå. Hade bokat kayak till dagen efter, men tyvärr var de tvungna att avboka beställningen på grund av för mycket vågor. En av de finskamerikanska damerna från bullabakningen berättade dock att hon också planerade att köra till Whittier tillsammans med sin man eftersom de hade båt i hamnen där. Så de bjöd mig på en trevlig middag och en liten åktur med båten. Fick höra inspirerande berättelser om deras resor med båten och till och med sitta vid rodret ett tag. Dagen efter regnade det så skulle ha blivit en ganska dyster paddling. Körde till staden Seward i brist på bättre att göra i regnet och sedan till nattens hotell; en lyxig skidresort i skogen. Skönt med bastu och jacuzzi efter en promenad i regnet, samt en Alyeska bakelse. Just när jag borstade tänderna och skulle sova fick jag en påminnelse om flyget på morgonen. Hups, jag som trodde att flyget var först dagen efter. Hade visst fyllt i flyget fel dag i min Google Spreadsheet reseplan. Så där gick en hotellnatt i Anchorage till spillo, men hellre det än att missa det dyrare flyget.  Så efter några timmars sömn blev det att köra tillbaka till Anchorage Airport. Tacksam över regnet för då behövde jag iallafall inte tvätta bilen från all smuts. På motorvägen, fem minuter från flygfältet, fick jag ett stenskott. Typiskt, jag som hade kört så försiktigt på mindre vägar. Som tur hade jag köpt bra försäkring. Framme i Juneau regnade det också och säsongen för kryssningsfartyg hade startat så det var mycket rörelse i staden. Tog bussen till hotellet i Downtown och där köpte jag cablecar-biljett till Mount Roberts. Hade Alaskan fry bread tacos till lunch/middag, degen påminner lite om köttpirog.Man kunde vandra uppe på berget men det var ganska halt i regnet så tog bara e kort promenad. Ett gäng indonesiska turister frågade om de kunde ta bild med mig. Sa att jag också är turist men de ville ha foto med mig ändå. Ok. Nästa dag i Juneau spenderades på Sealaska Heritage Museum och Mendelhall Glacier. Intressant att läsa mer om Native Alaskans. Tlingit delar in sitt folk i korpar och örnar, barn tillhör samma klan som sin mamma, och man får endast gifta sig med någon från den andra klanen. Mendelhall Glacier har smält mycket senaste åren. Mm, får försöka minska mer på mitt flygande då det är så dåligt för miljön. Från Juneau tog jag flyget till Skagway för det finns ingen väg som ansluter städerna med varandra. Nog sista gången jag flyger i ett så litet plan. Mycket guppigt och hade flyget varat 5 minuter längre hade jag nog blivit tvungen att använda papperspåsen som jag höll i. Hade planerat att stanna hos en tredje couchsurfare i Skagway men personen slutade svara så bokade rum i At The White House istället. Väldigt hemtrevligt B&B med cookie jar och hembakat i köket, samt en nallebjörn i rummet. De skickade till och med vykort som tack efteråt.Skagway var nog min favoritstad i Alaska. Fina byggnader, intressant historia och uppehållsväder. Staden Skagway uppstod i samband med guldrushen till Klondike som började 1896. Turistbyrån i Skagway arrangerade kostnadsfria walking tours där man kunde lära sig mer om Skagway och guldrushen, så gick på några guidade promenader.De som valde att ta Skagway-rutten till Klondike var tvungna att gå upp till berget och ner till Skagway många gånger fram och tillbaka, för att få med alla förnödenheter som den kanadensiska staten krävde att man ska ha för få komma in i landet. RIP de tusentals hästar (och andra djur) som dog av överbelastning. Många entreprenörer kom till Skagway för att försöka bli rika på hotell, restauranger, bordeller och casinon. Tydligen var Donald Trumps farfar en av dem.Bluffmakare så som "Soapy" Smith startade också business i staden för att lura guldgrävarna på pengar och guld. Ganska mörk historia för dagens idylliska Skagway. Från Skagway tog jag färjan tillbaka till Juneau. Hade bokat kajak för min sista dag i Alaska men när jag ringde kvällen före för att få mer info sa dom att de har stängt imorgon, hmph. Så blev inget paddlande, utan mer vandring istället. Flygvägen hem var fullt av krångel och förseningar, så kom tillbaka till Tampa mitt på natten och dagen efter var det jobb som vanligt. Kändes skönt att komma tillbaka till fuktiga Florida och hälsosamma matvanor (började sakna spenatsallad efter första veckan!). Har ett halvår kvar att njuta av staten innan det är dags att återvända till Europa. Min jakt på äkta kärlek har ej gett något resultat. Varit på ett par meetups för att träffa nytt folk samt försökt med online dating, men majoriteten av de på Tinder/andra dejtingsidor är hundägare, vilket är en deal breaker för mig som är hundallergisk etc.Aja, som jag lärde mig förra året är kärlek inget man kan tvinga på sig. Så jag får väl bara fortsätta göra saker jag tycker om och hoppas på att jag för eller senare träffar på någon intressant. Har bestämt att 2020 kommer att bli ett bra år var jag än hamnar och vare sig jag har partner eller inte. Förra månaden blev mitt förråd av p-piller tomt så tänkte lika bra att försöka sluta igen, ändå fem år sen senaste försöket så kanske kroppens hormoner blivit snällare nu. Visst är det trevligt att inte se ut som en pepperonipizza, men kan fråga om problemfri hy är värt avtrubbade känslor, ändrad personlighet, högre blodpropprisk etc.  Det är nu en månad sen sista pillret och det känns lite som att öppna Pandoras Ask. Får se om Acne Vulgaris och vilka andra hemskheter släpps lös denna gång. Iallafall finns det hopp också!