Spolning

Varnar för ett superlångt inlägg! Nu är spolningen äntligen genomförd. Det var ingen höjdare. Det började med att vi fick komma in 20 minuter senare pga att det blev missförstånd mellan hon som tog emot oss och visade oss att sitta ner och vänta och själva Gynekologen. Hon som sa åt oss att sätta oss och vänta trodde att Gynekologen hade en patient där inne eftersom dörren var stängd och hon hörde Gynekologen prata trots att hon satt där inne själv... där hade vi suttit i 20 minuter och väntat och väntat...  När jag väl skulle få komma in så frågade Gynekologen om jag lämnat urinprov, vilket jag inte hade gjort för det stod ingenting om det på kallelsen. Ska man lämna urinprov så ska man ju helst hålla sig i ca en timme åtminstone. Jag hade kissat 20 minuter före denna händelse. Jag påpekade det men hon sa bara att du kan nog få ut lite till iallafall. Klart jag kan sa jag eftersom jag i princip alltid kan kissa även om jag precis kissat. Jag menade mer om det kunde bli falskt test eftersom jag bara hållt mig i 20 min. Jag visste redan att gravtestet skulle vara negativt eftersom jag tog ett imorse som var negativt men det sa jag ingenting om.  Väl inne i rummet möttes vi av en irriterad gynekolog som frågade mig när jag hade min senaste mens. Jag tyckte frågan var svårtolkad eftersom jag ju inte haft mens! Så jag frågade vad hon menade med mens, av sig själv eller framkallad. En blödning, svarade hon bara då. Jag försökte förklara som jag skrivit här i bloggen att jag fick en primolut nor- kur och blödning efter det och sen att jag fick en liten liten blödning på ca 2-3 dagar och efter det en pytteliten blödning på typ en dag eller så den 20 september. Jag hann knappt förklara att jag inte riktigt visste om den senaste ”blödningen” kunde räknas som blödning eller inte innan hon redan skrivit ner det och gått till nästa sak...  Sen gick vi in till nästa rum där gynstolen, ultraljud osv fanns. Hon sa åt mig att ja skulle ta av byxor och trosor och lägga mig i stolen, sen gick hon ut igen. Jag satte mig inte i stolen eftersom ja visste att hon skulle komma in igen och jag ogillar starkt när någon springer i dörren när man ligger helt utfläkt och utlämnad med särade ben. Nej där går min gräns! Hon kom tillbaka och ska börja med att titta med vu på min livmoder och äggstockar. Då hör jag hur någon är på väg att öppna dörren. Jag får lite småpanik och är liksom påväg att sätta mig upp igen. Slänger nog ur mig ngt i stil med ”kommer de någon nu eller?”. Får till svar att det är bara den assisterande sköterskan. Då tänkte jag bara jag skiter totalt i om de är hon för ja vill inte ha en massa jävla spring när ja ligger utfläkt i en jävla gynstol. Synd nog sa jag inget. Då kommer som sagt den assisterande sköterskan in och säger rakt ut ”negativt”. Ja förstod att de va gravtestet men hon sa de inte till mig utan bara formellt liksom, väldigt konstigt om du frågar mig.  Gynekologen sa iaf att det såg bra ut och sa att vi skulle börja spolningen. Min sambo var med i rummet och stod bakom mig och höll mig i handen som stöd. Gynekologen visade med sin hand på mitt ben att nu blir det kallt. Det var nog det enda bra hon gjorde... är negativ som fan nu men man blir stött av ett dåligt bemötande... de blåste upp någon grej för att få in slangarna eller vad det nu var. Jag vågade inte titta så mkt på vad det var för grejer hon hade.  Nu kan det spänna till lite sa hon och körde i slangarna, en i var äggledare (tror jag). Ont som fan gjorde det. Jag var tvungen att fråga om det skulle bli värre och jag hörde på hennes svar att det kunde kännas värre. När dom väl var på plats så skulle de börja spola. Den assisterande sköterskan tog upp 18 ml i en sån spruta och började spruta in. F Y   F A N. Det gjorde så jävla ont alltså. Var tvungen att blunda. Kändes som någon stack in en kniv i var äggstock och vred om samtidigt som någon klämde ihop dom typ... som tur var höll inte smärtan i sig utan den försvann efter bara några sekunder. Hon tömde inte sprutan från början så hon sprutade in en sväng till. Lika ont igen. Usch... Gynekologen sa att det såg jättefint ut. Det fanns bra passage och ingenting i vägen. Totalt sprutade hon in ca 10-12 ml så de va ju tur att hon inte tömde hela.  Sedan tog hon ut allt och sa att det kunde rinna ut lite vatten när jag satte mig upp. Jag torkade mig och satte mig upp. Blev helt svag i hela kroppen. Skakade som om jag inte ätit på flera dygn eller som när en diabetiker har blodsockerfall. Gick försiktigt för att ta på mig trosor och byxor och lägga i ett trosskydd. Alltså jag var tvungen att sätta mig på nästa stol för jag var rädd att ramla. Det kändes som någon hade tömt mig på energi. Hur skulle jag klara att ta mig in tillbaka till det första rummet? Min sambo följde mig in dit såklart men jag var så yr och svag. Tror det berodde på smärtan vid spolningen. Jag reagerar inte så bra på smärta och tror det ”lilla” tog kål på mig.  Vi gjorde upp en plan för att läkaren skulle ringa till mig nästa vecka för att ge besked på spermaproverna och förklara hur tablettkuren med ägglossningsstimulerande skulle gå till. De hittade inte svaret på spermaproverna idag. Så störande då det gått en vecka sen vi skulle få veta egentligen. Gynekologen gav mig 5 tabletter som låg i förpackning alltså i sin folie liksom. Och sa att dessa ska du ta. Jaha? Hon sa inget mer, bara tittade på mig. Varför ska jag göra det frågade jag. Jag är inte den som tar tabletter i onödan. Hatar tabletter. Då vill jag gärna veta vad är hon ska tvinga i mig. Det är för att du inte för få någon infektion nu när vi varit in där. Dessa ska du ta nu och denna ikväll och den här imorgonbitti sa hon. Ha det så bra och tack för idag. Så fick vi tabletterna och gick.... När vi kom till bilen så tänkte jag nu? När nu? Vilket jävla sätt...  Tog dom direkt när vi kom hem och även då gick jag och kissade. Då var det massa blod i trosskyddet. Ska man blöda efter en spolning? Varför informerar inte en gynekolog om sånt här? Jag gissade att det var normalt eftersom de varit in och rotat men det skulle ju kännas skönt med en förvarining om att man kan blöda. Efter undersökningen har jag haft molande värk i nedre delen av magen. Nu under kvällen har jag mest suttit och när jag ställde mig upp stramade det ordentligt nere i magen vid äggstockarna. Det gjorde nästan lite ont. Ligger just nu med vetekudden på magen. Vilken hemsk uppvelevse. Jag började nästan gråta i bilen på vägen hem och väl hemma i soffan också. Inte av smärta utan av ilska och irritation. Fyfasen vilket dåligt bemötande jag fick.  Där och då bestämde jag mig för att faktiskt ringa dit och berätta om min händelse så de kankse kan börja tänka på vad ett bra bemötande till patienter innebär så de ska jag göra imorgon eller på fredag.  Det är skönt att det är över och jag hoppas att jag någonsin slipper göra om det. Jo juste, vi fick ett papper där det stod lite om letrozol, den ägglossningsframkallande tabletten. Nu ska jag försöka släppa denna skitupplevelsen och blicka framåt. Nu ska vi snart få ägglossningsframkallande tabletter utskrivna vilket betyder att vi är ett steg närmare graviditet. Håller tummar och tår för att det går på första försöket. Detta blev ett enormt långt inlägg men för att få med allt var det nödvändigt. Lycka till allihopa och hoppas inte någon av er behöver gå igenom detta! //Hon