Gotta go home

Jag vill inte jinxa den förestående hemresan från Kap Verde genom att skriva om den, men jag får väl kanske ändå berätta att jag nu sedan halvannan vecka tillbaka är inbokad på flyg från Sal till Lissabon på måndag kl. 00.20 och att jag senare samma dag fortsätter från Lissabon till Arlanda. Båda flighterna är med portugisiska TAP. Jag kan inte påstå att jag direkt LÄNGTAR hem, men efter lång vistelse i Santa Maria på Kap Verde känns det ändå bra att nu åka hem. Jag har en del att ta tag i att göra på hemmaplan och det blir inte uträttat förrän jag tar mig dit så jag bör/borde/måste väl försöka ta mig hem nu till slut. Så nu blir det alltså att flyga hem alldeles snart. Om det kommer att fungera. Det är ju det. Det är inte lika lätt att resa som det var tidigare. Jag anser mig vara ganska resvan, men i dessa tider av pandemi med restriktioner och regelverk, tester och formulär och annat känner jag mig som en rookie, som om jag aldrig rest förut! Det är också svårt till omöjligt att få några vettiga svar från flygbolaget, TAP alltså, och från den nätresebyrå jag bokat genom. Jag vill ha så få hinder som möjligt och ha allt klart inför avgång, jag vill veta om det är något ytterligare jag behöver innan jag släpps ombord. Ett PCR-test som kostar runt 900 kr måste jag ta och det är jag inbokad på idag. Det sägs att jag ska kunna få testsvaret i god tid innan avgång. Det har annars varit en stor oro, att testresultatet skulle komma för sent. Jag har träffat både schweizaren Marco och belgaren Patrick några få timmar innan de skulle åka till flygplatsen och i båda fallen hade de ännu inte fått sina testsvar. Utan det kommer man inte med flyget och det blir att boka om eller köpa ny biljett. Och så ska det ju vara negativt också förstås. Det får man ju verkligen hoppas! Nu låter det alltså från där jag nu bokat in mig som att jag ska få testsvaret i god tid ändå, trots att det är ganska tätt inpå jag testas, och det känns lite tryggare. Innan jag är ombord och planet lyft kan jag dock inte känna mig säker på något. Det här PCR-testet – sådant hade åtminstone inte jag hört talas om innan den här pandemin – ska tas senast 72 timmar innan resan och jag har förstått det som att det är innan tiden för avresa eller MÖJLIGEN tiden för ankomsten till i det här fallet Lissabon. Nu träffade jag dock på engelske Chris för ett litet tag sedan och han sade att hans kompis, belgaren Bert, blivit nekad att flyga eftersom hans testresultat inte gällde fram till hans slutdestination efter byte i Lissabon (kanske Belgien, Luxemburg eller Holland). Jag tror inte att det stämmer, men om personalen på flygplatsen menar det och de vägrar släppa en ombord är det ju kört. Det gjorde mig än mer orolig eftersom jag redan tidigare funderat över när jag skulle kunna ta testet för att få det i tid och att det med kanske lite marginal skulle gälla. Det har varit tal om att det tar 48 timmar för svaret om man gör testet på exempelvis Santa Maria Clínica helt nära min lägenhet. Och skulle det nu behöva gälla ända tills att jag är framme på Arlanda kändes det än mer kritiskt. Bert tvingades ta ett nytt test för 90 euro och boka om sitt flyg (100 euro till). När han sedan skulle åka vägrade personalen på flygplatsen titta på hans visum i passet och pekade bara på inresestämpeln och menade att han skulle böta 150 euro. Han – liksom jag – har alltså skaffat visum och han vägrade betala böterna. Efter samtal med överordnad och ett telefonsamtal till den som hjälpt honom ordna visumet ordnade det sig så att han slapp betala, men det känns som att flygplatspersonal av olika slag här gör allt för att pressa folk på pengar och göra det svårt att resa. Senast igår hörde jag av italienska Arianna att en brasiliansk vän dagen innan vägrats gå ombord, dock oklart varför. Jag befarar eller förväntar mig några mycket jobbiga timmar på flygplatsen innan jag möjligen får komma ombord. Har planet väl lyft från Sal kommer det kännas som en lättnad. Det känns som att så mycket kan gå fel och jag känner mig både orolig och osäker på det här. Och jag hoppas som sagt att jag inte jinxar det nu genom att skriva om det. Ni som läser får hålla tummarna för att det går utan större problem och att jag faktiskt kommer med det där flyget mot Lissabon. Väl i luften och väl i Lissabon tror jag nog att det är lugnt. Det är här problemen och hindren finns. Och jag vill inte behöva gå igenom ett boka flygbiljetter och testa mig etc ytterligare en gång. Dessutom går mitt visum ut 9/6 så jag bör åka innan dess. Håll som sagt tummarna! Det blir kanske lite fler kortare rapporter från den här tänkta hemresan här på bloggen om någon till äventyrs är intresserad av att veta hur det går. Håll utkik i så fall.