Jag är inte en unik person i att basera mitt liv på tryggheter utan det är väll så en människa naturligt agerar för att må bra. Trygghet är lika mänskligt behov som mat vatten och sömn bara ett en inte tänker på det när det finns där. Den blir först påtaglig när det saknas .

För bara en vecka sedan hade jag min fria zoon som var min lägenhet. Tror inte jag har känt så stora känslor för en person som jag har gjort för min lägenhet vilket ja jag vet är sjukt. Men den har alltid funnits där lixom, varit så otroligt fin mot mig och oavsett hur livet var kände jag mig trygg där. En av de största uppoffringarna med att flytta var att lämna min lägenhet för att förhoppningsvis finna en ny trygg zoon. Vi får se hur det blir men oavsett hur mysigt och fint mitt rum blir här kommer jag nog inte känna mig trygg. Korridorslivet kan nog vara kul, givande och lattjo men det kommer aldrig vara en safe zoon. 

Jag har nog alltid varit en introvert person som har fake until i make ett extrovert yttre, men nu känner jag mig mer introvert än någonsin. Känns som jag går med en kutad rygg och stirrig blick längst gatorna och det passar inte med den coola imagen jag vill uppnå. Förhoppningsvis hinner jag skaffa lite hållning och pondus på den veckan som återstår innan skolstart men det är tveksamt. 

Livet här just nu är inte vad jag är van vid men kanske exakt vad jag behöver för att kunna utvecklas. Trots att jag är obekväm försöker jag utmana mig själv. en sådana utmaning kan vara en simpel sak som att laga mat för jag tycket ärligt att det är väldigt obekvämt att göra här. Känner mig som en bortskämd verklighetsfrånvänd person när jag vissa dagar inte vågar laga någon mat utan äter mackor på rummet. Men trots att jag kan gråta över det och känna mig sämst är det okej, saker får vara läskiga även fast de är banala. 

Jag går på dejter med personer jag bara har chattat med i några dagar, gör antingen dem eller mig själv besvikna men jag tar mig dit. Allt är en process som jag bara behöver öva in. Om en gör saker tillräckligt många gånger skapas en struktur som går att kalla för vardag. Jag måste försöka skapa en vardag här för att känna mig mindre värdelös och kanske hitta den här pondusen. Att ta långa promenader är även en vardagsaktivitet, likaså träna, läsa och möblera om. 

Rörigt inlägg men livet är rörigt nu