imon börjar min arbetsvecka, äntligen. halflussen är borta och ja, den är borta annars är inget annat bra typ. men de är bara att stå ut. trivs på jobbet iaf. så klockan ringer tidigt imon, tidigare än vanligt. men det får gå bra det med.

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är

Efter några riktiga gurglingar, Ipren och alvedon och jäkla massa piggelin å dricka och massa vila så börjar jag må bättre och kan förhoppningsvis ta något pass på jobbet innan tisdag! Ikv tar vi mys kväll med syster å Johan och kusin med sambo!