Det är otroligt vad mycket man kan älska ett djur!

Skogar, denna fantastiska häst som vi har till låns. För varje gång jag är med honom så blir jag nykär.

Man kan ha haft en riktig skitdag men så fort man kommer ut i hagen till honom, borrar in näsan i hans varma mysiga hårman så blir allt bra. Det blir lugnt, harmoniskt och lyckligt.

Man blir varm i hela hjärtat.

Idag när jag stod och värmde upp det iskalla bettet i mina händer, blåste på det för att det skulle gå fortare så tryckte han sin mjuka mule mot min kind för att få en del av min varma
andedräkt i sina näsborrar. Han älskar det! Står blickstilla och bara njuter. Det är kärlek det!

Tänk att vi kunde ha sådan tur! Att den första häst som kom under vår vård var så himla snäll, fin och alldeles alldeles underbar!