Where Stones Wait for Stars

Mina beslut är skrivna på sten, sade hon.Det är allt eller inget från och med nu.Allt du behöver göra är att ta ett steg framåt tillsammans med mig,eller ett steg bakåt, utan mig.Hon vet fortfarande inte vad han beslöt sig för.Det enda hon vet är att hon står innanför dörren, fast ensam.Det lär ta tid, tänkte hon.Ett år har gått, två, och nu tre.Hon börjar tvivla, men står fast vid sina löften,för orden är skrivna på sten,tills dagen då stenen slipas ren av havet eller krossas i tusen bitar av en fallen stjärna.Skulle han ha gjort det för mig?Tveksamt.Men nu står hon där och väntar, samtidigt som hon sakta och omedvetet formar sitt eget, separata liv.Irriterad av hans stolthet, men ändå, inget att göra.Han vägrar släppa taget för att gå vidare.Och där står han, fast på sin öde ö,omringad av sina demoner,medan hon dagdrömmer om den efterlängtade dagen.Vad att göra?Inget att göra.För att göra har hon redan gjort.Nu står hon där,där och väntar,Innanför dörrarna, hon väntar.Hon väntar tveksamt, men ivrigt, hoppfull, men ändå pessimistiskt.Hon väntar.