Inlägg från: Juni 2012
Jag är inte längre någon 13 åring med panikångest..
Nackdelen med att vara tillbaks i orten där jag växte upp är alla spöken från förr som finns kvar..
Har både varit med om mycket gott här, men likaså åthelvetes mycket ont..
En av dessa spöken mötte jag idag.. Jag har sett han flera gånger innan men låtsats som att det regnar.
IDAG när jag varit inne på Ica och kommer med händerna fulla med påsar hör jag en röst "Hej!"..
jag lyssnar på musik samtidigt o gick vidare hör rösten igen "HEJ!" så jag vänder snabbt på huvudet och det är den förbannade äckelgubben...
Han som vi alltid köpte skor av som barn, en sån där farbror man får tillit till därför att han alltid var så snäll och gav oss godis o så där. När jag var riktigt liten fick jag alltid en klapp på kinden och höra hur söt jag var. Gulligt eller hur?
Tills jag blev 13..
Jag hade kraftiga panikattacker efter allt jag varit med om och hade sån magkatarr att jag knappt klarade av att stå upp (förvärrad av min bulimi så klart)
Jag gick in till hans skoaffär och bad honom köpa cigg till mig för att mamma inte var i närheten.. o det var ju inga problem, jag stod kvar i affären medan han sprang över till ica.
När han kom tillbaks bad han mig följa med in på lagret (såklart han inte öppet i affären med stora skyltfönster ville visa att han langar cigg, det förstår ju vem som helst) så vi gick in där och jag säger tack just som jag ska ta cigaretterna och han trycker upp mot väggen och försöker kyssa mig samtidigt som han tar in sin äckliga gubbhand innanför min tröja.
Jag lyckas putta bort honom och sticka därifrån, ute på själva "torget" möter jag ett par vänner som ser att jag knappt kan andas och tårarna rinner.. de sätter mig på en moppe, så jag får sitta mellan dom eftersom jag knappt kan stå upp och kör hem mig..
Sen dess har jag inte satt min fot i hans affär.
Och som sagt.. jag har klarat av att ignorera honom, hoppats på att karma ger honom kraftig jävla prostatacancer och spetälska o att han får lida all helvetes kval.
Jag vill inte vara arg längre och försöka hämnas mot folk. Jag har försökt att lägga allt det där bakom mig och försöker vara en bättre människa inför min son.
Men idag.. darrar jag just nu av ilska och frustration över att jag faktiskt lyckas hejda mig för min sons skull..
Det är hans födelsedag och jag vill faan inte sitta häktad då..
Men om du nu så gärna hälsa kan vi väl ses på gångbanan en sen kväll? ;) så lovar jag att du ska få en bättre hälsning tillbaks än att jag bara spottar och går vidare...
Världens bästa refräng:
Vagina Grande - Lo's Lettah
(klicka på titeln för att lyssna på youtube)
"Så jag tog honom i kragen o jag knäa han i magen..
Jag tog tag bakom nacken o skalla han i backen
Han höll händerna för ballen så jag sparka han i skallen..
Han låg där på rygg o jag sa faan va du är snygg...
Hur sexig är jag nu motherfucker?!"