Alla fåglar i Lund har blivit galna och jag gör yoga
Allt går åt helvete och jag bara dansar efter ner i avgrunden. Jag har hemtenta, så otroligt jobbig grej för jag känner mig så himla dum och ser inte alls ljuset i tunneln. Gräver också min egen grav eftersom jag är så slö och typ inte riktigt tar tag i det här. På nåt sätt är jag också jättestressad tror jag. Drömde mardröm i natt om att pappa och jag var på en vind och i en källare i ett bostadshus. På vinden och i källaren var det Emmaus men ingen var där och pappa hade nåt projekt på gång där som han skulle fixa med. Jag var inte vuxen eller halvvuxen eller vad jag nu är utan jag var liten. Sex år kanske. Grejen var att pappa skulle göra nåt på den här stora vinden där det hängde kläder och samtidigt var hans ateljé, tror jag. Pappa sa att det var så stort på det där Emmauset att knarkare brukade komma dit och ligga ner eller sitta bland kläderna när de var höga och ville dra sig tillbaka och slappna av. Så vi gick omkring och aktade oss för knarkare och jag var jätterädd, sedan träffade vi en knäpp tant som höll sin hatt i famnen och pratade med den som att den var ett barn. Jag kommer inte riktigt ihåg varför vi var där och på nåt sätt kändes det som att det var jag som hade propsat på att vi skulle gå ner i den där källaren för pappa sa att man inte skulle gå ner där just på grund av det där med knarkarna. Hursomhelst vaknar jag någon gång efter att vi träffar tanten som klappar sin hatt. Då hör jag en fågel som kraxar jättehögt. Mer skriker än kraxar. Det lät lite som att den var sjuk eller något och plötsligt får jag för mig att den försöker komma in genom mitt fönster som är ganska öppet och sedan tror jag att den sitter bakom gardinen. Det gjorde den inte. Men jag stänger till fönstret lite iallafall för den var så obehaglig. Jag ser den aldrig utan hör bara att den är längre bort när jag stänger fönstret. Sedan försöker jag somna om. Det går inte så jag går upp och gör yoga, blir svettig. Går ut och promenerar en halvtimme hör och häpna. Jag blev svettig. Av att gå. Kändes sådär men jag sprang sista biten och sedan hoppade jag in i duschen. Det kändes extremt hurtigt. Inte alls van. Att jag sover så oroligt och har vaknat flera gånger per natt och sedan blir väckt av galna fåglar och mardrömmar har gjort att jag nu är så himla trött. Superdupersömnig. Olivia och jag sitter på SOL (Språk- och Litteraturcentrum) och jag försöker få ur mig min hemtenta. Det går jättedåligt. Har till på fredag på mig men jag har bara en hel dag kvar. Imorgon. det känns himla kymigt faktiskt. Har dock hittat en extremt rolig serie på öppet arkiv med Magnus och Brasse från Fem myror är fler än fyra elefanter. Så otroligt roligt. Pappas pojkar heter det och det enda jag vill göra är att titta på det och läsa böcker och åka hem till Stockholm. ÄR ORIMLIGT TRÖTT. HATAR ALLA FÅGLAR. NI KAN DÖ (det förövrigt väldigt mycket döda fåglar i Lund just nu, det är väldigt äckligt. Jag tycker de kan flyga in i skogen om de ska dö. Är trött på att se fåglar som har kolat i en buske eller mitt på trottoaren). Nu måste jag ta mig samman och fixa det här. Tror jag ska gå hem sedan och skriva så jag kan ladda mobilen och datorn som håller på att ladda ur. Hur rookie är det att inte ta med sig laddare när man vet att man ska sitta hela dagen. Det måste ha att göra med att jag är sömndepraverad.../A.