En vanlig löparskada- Stressfraktur(marschfraktur).

Stressfraktur, en skada som är relativt vanlig, speciellt hos kvinnor och det kallas även för marschfraktur. Det som händer är att foten inte riktigt klarar av kraften av löpningen, det kan vara pga. flera olika orsaker som t.ex., felträning, för hårt tränat eller något annat. Sveriges Sjukvårdsupplysning ”1177.se” skriver såhär: ” Allmänt   När man får en marschfraktur har det bildats en spricka i ett av mellanfotens ben. Klicka för att se en större bild där mellanfotens ben är markerade. Mer information Om man belastar kroppen mycket eller tränar väldigt hårt kan det uppstå små sprickor i ett av kroppens ben. De kallas för stressfrakturer. Det är vanligast att man får en stressfraktur i ett av de små benen i foten. Då kallas det för en marschfraktur. Sprickan uppstår plötsligt, vid ett enskilt tillfälle, men orsakas av en längre tids belastning. Namnet kommer av att man förr ofta såg sådana skador hos militärer som marscherade långa sträckor. Marschfrakturer är vanliga hos personer som tränar mycket, exempelvis långdistanslöpning. Om man har sjukdomen benskörhet kan man få en marschfraktur efter en ganska måttlig ansträngning, till exempel av en längre promenad. Man kan ha väldigt ont av en marschfraktur men den läker utan behandling. Symtom Det vanligaste symtomet är att man får ont i foten när man går. Ibland kan foten svullna. Man kan också ha ont i foten när man vilar. Behandling Det finns ingenting man kan göra för att påskynda läkningen. Frakturen läker av sig själv oavsett hur mycket eller lite man belastar foten. Man kan promenera eller träna som vanligt under tiden läkningen pågår. Det brukar ta mellan sex och åtta veckor. Hålfotsinlägg kan lindra smärtan under tiden, de finns att köpa i välsorterade skoaffärer och sportbutiker. För att lindra smärtan kan man också använda ett par stadiga skor som sitter bekvämt. Om man har mycket ont kan man i enstaka fall lindra smärtan med hjälp av en gipsstövel med klack. Man får gipsstöveln i samband med att skadan upptäcks, till exempel på akutmottagningen. Man kan också få en gipsstövel utprovad på en ortopedmottagning. Har man väldigt ont kan man också pröva att ta värktabletter mot smärtan. Man kan få läkemedlen utskrivna av läkare eller köpa själv på exempelvis ett apotek. Man kan använda medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, eller medel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin eller Ipren. När ska man söka vård? Om man får ont i foten när man går och värken inte går över på några veckor kan man kontakta sin vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd”  Så som ni ser så är det bara för mig att vänta på att det ska bli bättre. Vad innebär detta för mig och min träning då? Jo, just nu har jag springförbud tills jag har genomgått en röntgen.  Har även ett problem med mitt knä som de har börjat få en rätsida på. Min knäskål sitter för långt åt sidan så när jag springer (eller böjer på det) så blir det en felaktig rörelse. Om jag ska vara helt ärlig så är jag lite chockad över att de misstänker detta på mig :( Jag trodde faktiskt inte att jag tränade SÅ hårt… Jag trodde att jag tränade som en normal person… Men det som har förstört mig är att jag springer 4 ggr/veckan och det trodde jag att jag klarade av, men tydligen inte! Det känns faktiskt väldigt bittert för att jag verkligen är i toppform just nu och nu klarar jag inte av att träna längre. Jag ska byta till mina gamla stel skor och försöka köra crosstrainer i 30 min idag. Sedan ska jag försöka cykla och ro, men löpbandet är helt uteslutet just nu. Det är iof ganska skönt för då kan jag gå dit när som helst, men min träning är förstörd till sommaren :( fan… Idrottsdoktorn.se skriver såhär: ” Stressfrakturer är tyvärr väldigt vanlig inom idrotten. Så mycket som var 10:e idrottsskada är en stressfraktur, och av dessa drabbar upp till hälften underbenet. Kvinnor drabbas 3-12 gånger oftare än män, beroende på vilken studie man läser. Stressfrakturer i underbenet har till skillnad mot stressfrakturer i foten hög benägenhet till fördröjd och felaktig läkning, varför man måste vara noggrannare i rehab vid sådana. Stressfraktur definieras som en fraktur orsakad av benets oförmåga att tåla upprepade stressmoment, såsom vid löpning. Det handlar alltså om en överbelastning, där många faktorer bidrar; hög kroppsvikt, dålig utrustning och inte minst träningsfel såsom för snabbt ökad träningsmängd, förändrat löpunderlag eller träningsinnehåll. Oerfarna löpare ådrar sig fler skador än erfarna. Löpning mer än 70 km per vecka ökar också risken, liksom olikheter i muskelanatomi (benlängdsskillnad, muskulär obalans, pronation i steget med mera) och typ-A personlighet. Läkningstiden är lång, och måste beräknas från fall till fall. Behandlingen för ickekomplicerade stressfrakturer är avlastning av frakturområdet. Det viktigaste under rehabtiden är att underhålla så mycket som möjligt av kondition, styrka, uthållighet, smidighet och koordination. Man bör också diskutera orsakerna I det enskilda fallet till skadan och, om möjligt, eliminera dessa. Vilka metoder man väljer bero på hur de belastar skadeområdet. Man bör inte använda träningsmetoder som ger smärta i frakturen. Konditionsträning kan säkert prövas med roddmaskin, vattenbassängträning med Wet-vest och motionscykel, sannolikt inte i detta fall med crosstrainingmaskin eller trappmaskin. För att träningen skall fungera optimalt bör man, åtminstone om man är mer än lätt löpmotionär, anlita en idrottsmedicinskt utbildad coach för träningsupplägget.” Men jag ska verkligen försöka att behålla min konditon och mina muskler och försöka få en bra fettminskning iallfall! Men det kommer att ta emot att gå till gymmet när jag vet att jag har ont och att jag inte kan göra det jag brukar bara för att jag har springförbud.