Theres always a last time

Nu ska ja va lite deep mellan varven. Läser för tillfälle en bok om kvinnor i olika livssituationer, alla döende. Boken fick mig o tänka på att 'there's always a last time'. Till exempel en sista gång säger 'ja älskar dig' till den man ha nångång älska. Om ja nångång sku bli sjuk i cancer och veta att ja kommer att dö inom snar framtid sku ja antagligen inte berätta de till så hemst många. För man (iallafall int jag) vill ju int uppleva dendär sista gången med nån. Tror alla ha nångång vari med om dendär sista gången. Det första jag tänker på är då det tar slut i ett förhållande o man ska gå ifrån varandra, int kiva på någo sätt.Nå nu va dedär ju ett ganska dåligt exempel i tanke på att om man dör så e de verkligen slutligt. Men om ja vänder det till att jag sku veta att min bästa vän e döende. Dagarna skulle ju antagligen gå ut på att man gråter o saknar den andra redan, fast man hur sku försöka låta bli. Den som e döende sku ju antagligen villa leva ett så normalt och lyckligt liv som möjligt, enda till slut. Så nä, ja sku no int berätta. Int iallafall direkt. Kanske själviskt men man vill ju att dom som blir kvar har domdär kivoga minnena. Men de ju lätt o säga nu när man int e i den situationen såklart. Minns när jag tala med hanna om detta i somras konstatera hon sen igen att hon skulle berätta om saken direkt. Alla har vi olika åsikter. Så, nu ha ja fått dehär ur mitt hjärta o fortsätta söndagsafton. Puss. O ta nu vara på era nära.