I want to stare at your face until I die

så stort behov av att prata rätt ut i luften med någon som en gör när en ska sova och båda ligger på rygg och rösterna är helt tillplattade av gravitationens inverkan på lungorna och luften är tryggt sovvarm utan att en ens har somnat och allt är skrattmjukt och behagligt utan bismak (det är 5 st och+0 skiljetecken i den meningen, jag har överträffat mig själv)   inget är längre genuint bra   VILL BARA ORKA VARA TRYGG I MIN TRÅKIGHET ISTÄLLET FÖR ATT STRESSAT FÖRSÖKA IMPONERA PÅ ALLA SOM NÅGONSIN HAR VILAT SIN BLICK PÅ MIG OM ÄN SÅ BARA FÖR EN SEKUND snälla vilma acceptera dig själv sometime soon   och jag blir typ uppriktigt förbannad+irriterad på att du inte lämnar mina tankar ifred liksom hallå hjärtlängds avstånd annars imploderar jag   det rycker i benen and i searched for you in every passing car men vi kommer aldrig dansa till arcade fire i ett dåligt upplyst vardagsrum så varför önskar jag sånt med varenda cm av det förnuft jag har kvar varenda gång ännu en stjärna faller   (samma kullerstenar växer under fötterna och regnet har hunnit vända i himlen och falla igen nu, känslan är alltid densamma när jag lutar en panna som endast skyddar tomhet, idel tomhet mot ett kallt spårvagnsfönster för den hundrade gången (tamighärifrån x 9485398))