Holding my breath for the fear of sleep again

allt är så dunkelt och tungt och tystnaden är sval men skrymmande   blodet rör sig i ådrorna som otuggad mat krälar ner längs strupen   istället för tom är jag hallen efter en fest, endast smuts kvar   tyget känns som händer på min kropp, håller ihop flikarna   lungorna bultar av luftpåfyllning respektive tömning   och jag gråter lika mycket nu men inte pga dig   avsaknaden av smärta gör ibland ondast   göteborg är fulast genom blöta ögon   alltid    ensam    sällan    själv   (utkast 08/11-13)   lol       (har hämtat ut 3 engångskameror, ska scanna in de små rackarna imorgon)(hahahhah små rackarna)