All those moments will be lost in time

varje gång jag andas in så ba snälla ropa mitt namn på en folktom gata greppa min hand släpp mig aldrig någonsin igen lajva Tråkig Normal Familj som ändå älskar varandra så mycket att det känns helt omöjligt med mig i all evighet och var så gott som allt för mig   men så andas jag ut och ba hör aldrig av dig se mig inte i ögonen upphör existera och ta med minnena jag har av dig ut i en soppåse som du bränner tills ingenting av oss finns kvar så att jag kan slippa bygga varenda andetag på Töntiga Tankar Om Dig   repeat     fast minnena vi delar är nog sönder nu