Rètif de la Bretonne - Rännstenens egen Rousseau

Efter jobbet igår så passade jag på att glida förbi Stadsbiblioteket i Borås för att kolla om de hade någon intressant bok av Horace Engdahl. Intressant för den som gillar att läsa mikro-bloggar på Twitter så kan jag verkligen rekommendera Horace Engdahls mikro-betraktelser, båda hans verk "Den sista grisen" och "Cigaretten efteråt" är några verk som jag själv har läst och kan rekommendera. De behandlar ämnet "mikro-betraktelser" de där små sakerna som far igenom huvudet på människan när man vaknar på morgonen eller sitter och funderar över livet. Denna gång har jag plöjt igenom boken "Nattens mänsklighet", som är mikro-betraktelser som härrör från författaren Rétif de la Bretonnes betraktelser av nattlivet i Paris på 1780-talet. Året är 1788 och författaren Rétif de la Bretonne har för vana att sova om dagarna, och ge sig ut i natten och leva bland "nattens folk". Här frodas prostituerade, uteliggare, tiggare och rotlösa utlänningar som lever rövare om natten. Emellertid kallar sig Rétif de la Bretonne sig den moderna pornografins skapare. Han beskriver Paris som den skamlösa prostitutionens huvudstad och jämför emellertid staden med antikens Rom. De flesta prostituerade på den här tiden är ca 26 år i genomsnitt, de flesta kommer från landet, och har det som sidoinkomster vid sidan av sina ordinarie inkomster. Rétif de la Bretonne beskriver också nattlivet i Paris som dekadent spelmissbruk och lösaktighet frodas. Han beskriver sig själv som en betraktare och en person med gott hjärta en sann filantrop och emellertid beskriver han sig själv som "Rännstenens egen Rousseau".Rétif de la Bretonne beskriver Paris nattliv i boken "Nattens mänsklighet".Rétif gav namn åt det som vi kallar pornografi och "fetisch".Då Jean-Jacquens Rousseau(ovan) beskrev överklassens dekadenta liv i Paris, så beskrev Rétif de la Bretonne Paris bottenskikt."Nattens mänsklighet" skriven av Horace Engdahl (nedan)tar sig an författaren Rétif de la Bretonnes betraktelser av Paris nattliv under sent 1700-tal.