PK-Maffians klagan: -"Du dömer människor för utseendet!"
Javisst, har jag fått kritik vid ett par tillfällen för att vara "ytlig". Jag kan säga att det stämmer inte, riktigt. En av dem som har kritiserat mig är en tidigare idrottslärare på Vasaskolan. Jag kan berätta att det inte stämmer. Jag sade att en viss "typ" av människor oftast blev tillsammans och har dragning till varandra. Plus att det tar en kvart för mig att få ett intryck av hur någon är som person genom att titta på en person. Jag kan avgöra vad för typ av människa det rör sig om. Det finns människor som har "stil" och det finns dem som inte har det. Jag har haft ett antal pojkvänner, och varit både gift och sambo. Ingen av dem har haft några gemensamma nämnare. Men de har varit svenskar allihopa, sånär som på en kanadensare och en halv-kroat. Numera har jag ett distansförhållande, och det är det bästa någonsin. Jag slipper att engagera mig mer än nödvändigt, och jag känner att jag har ett eget liv. Tidigare kände jag att människor lade sig i för mycket, det krävde att få veta allt om mitt sexliv och vad mina pojkvänner gjorde. Jag kände mig emellertid som ett "jagat djur". Jag ser mig själv som en i grunden väldigt vanlig person som gör väldigt vanliga saker. Men vissa personer anser jag borde lära sig att välja partner efter "sin egen liga". Det är inte så svårt egentligen, eftersom vi brukar sällan eller aldrig dras till personer som är för lika oss, eller för olika oss. Att träffa någon, eller att få en dejt är inte svårt. Jag trodde att det var en omöjlighet eftersom jag ständigt fick höra av mina klasskamrater att jag var så himla ful, så att ingen kunde älska mig eller vilja ha mig som flickvän. Men till och med jag lyckades. Men det var inte enkelt. Jag har fått utstå mycket lögner, och svek. En gång var jag så gravt förolämpad av min ex-pojkvän Paul, för att han valde en kvinna som säkert vägde 40 kg mer än vad jag gjorde och inte var det minsta snygg. Jag var så förolämpad att jag gick in på en toalett och började att gråta. Jag var ung i och för sig, och begrep inte bättre. Jag har aldrig varit så förolämpad i hela mitt liv. Jag ansåg att han kunde ha besvärat sig lite mer för min skull. Inte blev det bättre av att en "tjejkompis" till honom jämförde mig med Sophia Loren. Jag blev ännu mer förbannad! Inget illa menat, men saker och ting ska vara ömsesidiga också. (Det är enklast så!)Sophia Loren-"Om du Paul läser mitt inlägg, snälla be din "väninna" att inte öppna munnen fler gånger. Jag tyckte att hon var en bortskämd, arrogant "brat" ärligt talat." Jag tackar för komplimangen och inte mer. Be henne att hitta män som är mer på hennes nivå, så blir jag väldigt glad.Under rubriken "Mindfulness" kommer jag inom snar framtid att tala om vad som skiljer "lågstatus-människor" från "högstatus-människor". Detta är inte kopplat nödvändigtvis till yrke, utseende, utbildning eller socio-ekonomisk bakgrund, men jag hoppas att kunna ge folk möjligheten att skilja på om en människa bara är "snygg" eller om personen är "attraktiv"(Det är en enorm skillnad kan jag berätta!). Vänta och se kära läsare!Att vara "brattig" är något jag anser vara "oattraktivt" det imponerar inte på mig lägre! Jag hoppas bara att ingen har känt sig trampad på av mitt inlägg! Syftet har inte varit att trycka ner någon eller förolämpa någon utan att öka medvetandet kring vissa fenomen som berör oss alla.