Filmtipset: Min pappa Marianne - en "queerfilm" med "feeling"

Den nyutexaminerade studenten Hanna Jacobsson har precis avslutat sina studier vid journalisthögskolan i Stockholm och försöker förgäves att slå igenom som skjutjärnsjournalist i den stora staden. Plötsligt tvingas en tragisk otrohetsaffär henne tillbaka till hemorten Alingsås på västkusten. Alla hennes vänner är stadgade med familj och barn hon själv står utan jobb och partner men hennes pappa lyckas till slut ordna jobb åt henne på Alingsås tidning. Mest blir det tråkiga småuppgifter och småreportage hon får göra. Men hela hennes liv får en ny oväntad vändning när hennes pappa, som är en väl ansedd präst i staden kommer ut som transvestit. Hans alter-ego; Marianne, kommer plötsligt ut i ljuset. "Min pappa Marianne" är en väldigt rolig film som handlar om att ett väldigt tabubelagt ämne som att vara "transsexuell". Det är en sedelärande historia om att våga förlåta och våga vara sig själv, och att stå för något som många helst skulle vilja hålla hemligt. Filmen tar upp fördomar och det är faktiskt lite överraskande att se en av Sveriges mest manliga skådespelare nämligen Rolf Lassgård gestalta en man som ser sig själv som kvinna. Överraskande nog gör Lassgårds rollprestation som transsexuell pappa filmen klart sevärd. Hans rolltolkning är träffsäker.Rolf Lassgård och Hedda Stiernstedt, som far och dotter gör en otroligt bra rolltolkning av ett tidigare tabubelagt ämne, transsexualitet. Termen "queer-film", som jag har valt att kalla den var en genre som min fästman Staffan kom på för övrigt, jag har aldrig hört talas om termen innan. En klart sevärd film och det var lite roligt att jag och min tidigare kollega Hjalmar Gren fick gå och se den gratis på Röda Kvarn i Borås som bjöd på gratis-bio under "pride-veckan". "Röda Kvarn" i Borås ligger bara ett stenkast från Resecentrum i Borås. Här visas allt ifrån gamla filmer, till opera och musikaler. Har man tur kan man få gratis förhandsvisningar men då är det "först till kvarn som gäller."