Hormonvrak

Förra veckan hade jag en bra känsla av att det inte gjorde något ifall testet på lördagen (igår) skulle vara negativt. Och det gjorde det inte heller, som jag skrev igår så hade jag ändå en okej känsla, vi jobbar vidare liksom. Nu känns det som jag är ett jäkla hormonvrak och att hela min värld har rasat samman. Mina tankar och mitt humör svänger upp och ner från dag till dag. Jag postade ett inlägg för några timmar sedan när jag mådde helt okej. Nu mår jag skit. Jag vet inte hur jag ska tänka, jag hatar förhoppningar när det inte blir som man tänkt sig, jag vet inte hur jag ska jobba bort alla dessa tankar och allt är bara en enda röra i huvudet.Kommer vi aldrig få chansen att bli gravida? Kommer tablettbehandlingarna att fungera? Vad händer om de inte gör det? Orkar vi med en IVF-resa? Hur länge kan man hålla hoppet uppe och vara positiv? Målet känns så nära, så nära men ändå så himla långt bort....Jag kommer ihåg när vi fick första kuren utskriven. Jag var så peppad och kände att nu, nu blir jag gravid. Men nej, kuren fungerade inte ens. Nu vet jag inte ens om hormonbehandlingarna kommer att fungera igen. Så ovetande, så ledsen, så besviken. Jag ska verkligen försöka att få ordning på min kropp nu, träna mig i form till en möjlig graviditet, äta rätt och ta hand om min kropp och mitt sinne. Det ska få bli fokus nummer ett nu. Det var så det var när vi gick igenom hormonbehandling nr två, jag hade inga som helst förväntningar och var helt hundra på att det inte skulle vara några äggblåsor som växt vid ultraljudet. Men det var två stora fina äggblåsor på skärmen och jag blev så glad! Jag vill få tillbaka mitt liv och inte känna att det ska kretsa kring mina menscykler och tabletter. Av någon anledning så är det väl inte meningen att vi ska ha barn nudå men jag hoppas att det är meningen snart, hoppas med oss 💕 //Hon