Plötsligt tog det slut

I söndags firade jag och pojken min vår årsdag. Igår gjorde vi slut. Idag mår jag ganska okej.  _______OnsdagVaknar. Kommer ihåg. Somnar om. Vaknar igen. Ser julkalendern. Lagar frukost. Godmorgon sötnosar. Det var ett tag sedan jag skrev och det har sina anledningar. För första gången någonsin (läs: iallafall sedan lågstadiet) har jag haft riktigt svårt i skolan. Jag jobbar hela helgerna numera. Kommer hem 22.30 på söndagskvällen för att sedan åka till skolan 7.50 på måndagsmorgon. Efter skolan har jag ett par lediga timmar innan jag ska iväg till det andra jobbet, men dessa sover jag bort. Jag vet att jag måste trappa ner. Och jag lovar att göra det. Igår eftermiddags bestämde jag och pojken min (antar jag får sluta kalla honom det) oss för att ta en "kort promenad". Promenaden blev snabbt långt ifrån kort och vi pratade igenom allt ordentligt. När jag kom hem var jag singel för första gången på ett år. Kanske det var dags.  Han grät lite. Jag grät mycket. Men nu är det över och det känns bra. På bordet ligger en rörig tankekarta till en uppsats som jag ligger back med. Den ska jag ta hand om någon gång. På diskbänken står amerikanska pannkakor som borde ätas innan de kallnar. Vi hörs senare. Ta hand om dig.