Min älskling

Jag minns vart du hade ditt skåp, till höger om min rygg i samma korridor. Jag minns när jag passerade dig på väg till lektionen, en svischande känsla i mitt bröst.Jag minns när jag fick dina första sms, hur jag hoppade jämfota i mitt tonårsrum. Jag minns hur du höll min hand inför alla, och hur jag lutade min panna mot din axel på bussen. Det var egentligen ganska självklart redan från början. Jag grät fylletårar på hans kudde när han hade somnade. Känslan av att inte veta vad jag var för honom. Jag hatar att sova bredvid fulla människor men med honom var det de bästa jag visste. Jag minns inte första gången han sa att han älskade mig, men jag minns när han sa att han ville vara min. Det där om att älska var redan uppenbart när vi äntligen hörde ihop. Han går alltid tillbaka till sängen och pussar mig i ansiktet innan han går till jobbet, och jag vaknar allt som oftast med ett sms från honom i telefon. Han oroar sig för att jag ska cykla när det är halt ute och han är rädd att jag ska gå för nära tunnelbanan när jag är full. Han låser toalettdörren när han ska raka sig och när han kommer ut ler han som om han förändrat världen bara för att han vet hur mycket jag tycker om när han är nyrakad. Han tar på mig så fort han får chansen, vare sig vi är på släktmiddag eller i affären. Han köper riesen till mig på fredagar och högklackade skor i födelsedagspresent.Han får mig att känna att jag är den enda tjejen i världen, den enda som uppfyller hans krav.Han har mumlat så många tafatta ”hej” till mig i korridorerna och jag trodde aldrig att jag skulle vara den han sa ”godnatt min skatt” till om kvällarna. Jag är världens lyckligaste som får ta del av all kärlek han har att ge.