Fy fasiken

Är helt inne i mitt pluggande men tänkte ändå gå in här och visa er vad jag läser om, bara för att jag tycker det är så himla intressant men samtidigt fruktansvärt IRRITERANDE! Vill att ni ska läsa och tänka efter lite, för det gör verkligen jag när jag läser om det här. Detta är alltså en riktig studie som man har gjort:  När Tanja (5 1/2 år) och Lasse (7 år) låg och samtalade efter godnattsagan. (Ingrid, som nämns i dialogen, är kvinnlig läkare och barnens gemensamma vän.)   Lasse: Vet du vad jag ska bli när jag blir stor?  Tanja: Nä.  Lasse: Brandman.  Tanja: Jag ska bli ambulans.  Lasse: Jaha. (Paus)  Tanja: Men det kan jag ju inte.  Lasse: Varför inte det?  Tanja: Jag är ju flicka.  Lasse: Ja, men Ingrid är ju doktor.  Tanja: Ja, jag kan kanske bli läkerska.  Lasse: Nä, Ingrid är kanske inte riktig doktor.      Exemplet visar att Tanja är medveten om att hon är flicka och att detta inte går ihop med hennes önskan att "vara ambulans". När Lasse hänvisar till Ingrid som förebild gör exemplets makt att Tanja kan tänka sig att bli läkare av kvinnlig sort, och därmed kanske också mindre kompetent eller underordnad (läkerska). Lasse börjar vid det  här laget ifrågasätta Ingrids kompetens som läkare eftersom hon är kvinna. Redan i mycket tidig ålder betraktar man alltså den som överskrider könens traditionella domäner med misstro. Även om olika könsrollsschabloner påverkar flickornas bedömning av det egna könet uppskattar de ändå sådant som är feminint. "Detta hänger samman med att kvinnorna, trots upplevelsen av att deras prestige och sociala makt är mindre än männens, ändå har oändligt mycket större makt än barnen, oavsett deras kön"