La belle epoque

Som så många gånger förr ligger jag i sängen och funderar. Och tänker. Överanalyserar kanske en del också. Men på viktiga och relevanta saker som hör till livet. Jag har nog fortfarande inte riktigt insett att jag faktiskt tagit studenten för lite mer än en månad sen. För ibland kommer jag på mig själv genom att tänka att i augusti så kommer jag att träffa alla klasskompisar igen och snacka om sommaren som varit och ha nya saker att se fram emot. Men denna sommar är så olika alla andra på många sätt. I augusti börjar allas liv på riktigt och sommaren som varit har inte varit något lov som livets alla tidigare somrar med lata dagar och skolan som närmat sig med stormsteg. Nej, för nu är den tiden då allting förändras, mer eller mindre. Antingen kommer man flytta från sitt tonårsrum till en annan del av landet, börja jobba eller bara gå hemma i samma gamla fotspår. För en del innebär livet efter studenten frihet, för andra ansvar. Men något som är lika för alla är att det är nu det stora allvaret börjar ta vid. Det går inte längre att skjuta fram det som måste göras, lägga ansvar på andras axlar eller att skita i allt och ligga kvar i sängen på morgonen. För en del är detta inte något nytt och för andra är detta en helt ny värld som öppnat sig. Det jag tror de flesta känner är lite rädsla och vemod i och med att nu behöva stå på egna ben i livet och inte helt kunna luta sig tillbaka på någon. Det är nu som livet öppnar sig på riktigt, så se till att inte missa alla chanser till att göra något så bra som möjligt och visa vad du går för. För nu finns inte längre något skrivet blad med den närmsta framtiden förutspådd. God natt.