Just because it's black in the dark it doesn't mean there's no colours

Oj, där ser man vad de mörka vinterårstiderna gör med en: de gör så att jag glömmer bort min blogg! Men nu är jag i alla fall här igen efter en massa ledighet och tjockande och det har till och med blivit ett nytt år.
Tiden går fort och snart är det inte länge kvar tills jag springer ut med mina vänner och våra onödigt påkostade mössor och styr kosan mot flaket där firandet fortsätter. Tänk att det man strävat efter sen man gick i förskolan snart är här och att man faktiskt kan kalla sig själv för vuxen och redo att ge sig ut i livet. Samtidigt som det är en stor och skön lättnad av att ha klarat av de grundläggande studierna så skrämmer det mig också en del. Vad kommer hända efter att klassen splittrats för gott och vi börjar leva våra egna liv med högre studier på andra orter, flyttar, reser och försvinner ut i världen...? För mig är det en aning dyster tanke eftersom det antagligen kommer innebära att man sällan träffas på samma sätt som förut och att vänner försvinner. Jag antar att man får försöka tänka på det positiva; att man förhoppningsvis finner nya människor att knyta band med.
Jag hade tänkt fortsätta plugga vidare i höst på någon högskola/universitet och avklara det nu när man har ork, lust och fortfarande är ung. Det innebär ju också en flytt hemifrån som jag mer än allt annat vill just nu. Den stora frågan är bara vad man ska söka till för program... Det är himla svårt att fastna för något även när det finns så mycket att välja på. Men mitt problem är att när jag väl hittat ett intressant program så är jag inte behörig pga att jag saknar en viss kurs eller att studierna kommer att ta hela 4,5 år att slutföra, vilket jag tycker är på tok för länge. 3 år är det jag mest vill lägga ner tid på studier känner jag, helst kortare tid ehe. Sen är det skolor som ligger så långt bort hemifrån som har de, enligt mig, intressantaste programmen och jag vet inte hur det skulle kännas att bo i andra halvan av Sverige när jag känner mig ensam eller sjuk... Ja, som ni märker är det inte något lätt beslut att fatta och jag har fram tills den 15:e april att bestämma mig. Hoppas jag snart hittar det som passar just mig så bostadssökandet kan börja på riktigt!
Ja detta blev ju ett rätt långt inlägg och det beror väl på att det var mer än en månad sen jag "skrev av mig" här, så under den tiden har det hänt en del. Förresten har jag uppkörning imorgon, och precis som jag förutspådde så skulle det såklart bli snö lagom tills jag ska köra upp och inte när jag egentligen ville ha snön: på julafton... Men men, jag hoppas det kommer gå bra, för jag känner att jag kan detta nu och vill bara ha det där dyra kortet i handen!
Ha det gott!
// Cecilia
April

Vi är redan inne i april månad och snart kliver vi över till maj och sedan sommaren. Gud vad jag längtar efter sommaren! Imorgon ska jag på uniformsprovning och fotografering för badge på Securitas och på måndag börjar jag deras utbildning som så småningom ska leda till heltidsarbete sommaren ut och kanske även i höst. Det enda negativa som jag kan komma på är att jag kommer bli grymt resesugen av att stå i säkerhetskontrollen på Skavsta och se alla semesterfirare. Jag hoppas innerligt att det blir en inplanerad resa även för mig så jag slipper vara avundsjuk, haha. Just nu känns allt och alla mer eller mindre trist och livlöst och jag skulle nog verkligen behöva något " större" att se fram emot och längta till. Det skulle antagligen hjälpa till på traven och göra mitt sista pluggande lättare att avklara innan
kurserna tar slut. Men men, som vanligt får jag vara glad för det lilla och hoppas på att något oväntat inträffar.
Hadee.