I januari stod allt still, i februari sattes elchockerna in.
Jag har visst ett kontrollbehov och är pedantisk vad det gäller arbeten. Visserligen så visste jag det till viss del innan idag, men nu är det konstaterat. Utvecklingssamtal är nog rätt bra ändå för då får man lära sig lite nya saker om en själv och får en lite mer annorlunda insikt.
Så nu ska jag alltså försöka släppa behovet av kontroll och ansvar. Det är ju egentligen inte meningen att en ensam människa ska vara ansvarig för att det blir något gjort i en grupp, och att både en själv och fyra andra i ett skolprojekt löser uppgiften, och helst på ett bra sätt.
Nu ska jag alltså bara vara passiv och se hur det går när någon annan (förhoppningsvis) tar över rodret i min projektgrupp, och antingen så går allt åt helvete eller så är jag kanske inte ensam om mina, lite högre, ambitioner. Det återstår som sagt att se. Kan ju bli lite roligt.
Förresten så ska jag sätta näsan i den stora, feta, deprimerande jaktboken nu så att jag inte hamnar efter. Vilket jag avskyr. Och apropå ambitioner så är de inte så höga när det gäller jakt, det bara är så. Men ja, vi alla är ju olika och jag tycker helt enkelt inte om att jaga, döda och flå djur, även om det i vissa fall är befogat.
Morgondagen består, som nu hädanefter, av projekt hela dagen. Känns alltid lite långtråkigt innan, men när man väl sätter igång så flyter dagen på rätt bra ändå. Det gäller bara att försöka ha en positiv inställning och försöka tänka att det du gör faktiskt är meningsfullt, även fast det till en början inte alls verkar så.
Och en annan sak kan jag faktiskt erkänna, och det är att på något konstigt sätt så saknar jag matten till viss del. Första året så var matten obligatorisk, och nu i tvåan valbar mellan kommunikation och matte 2, då jag självklart valde det första alternativet. Men det känns ändå konstigt att inte läsa någon matte eftersom du efter ett tag börjar glömma bort t.o.m. den mer basala och enkla matten och känner dig som en idiot när du inte kan uträkningen av en enkel uppställning. Så på vissa plan kan det nog ha behövts lite matte för min del. Fast det är klart, tänker ändå inte ha något yrke med komplicerad matte, så det kanske är skitsamma med det ändå.
// Cecilia
April

Vi är redan inne i april månad och snart kliver vi över till maj och sedan sommaren. Gud vad jag längtar efter sommaren! Imorgon ska jag på uniformsprovning och fotografering för badge på Securitas och på måndag börjar jag deras utbildning som så småningom ska leda till heltidsarbete sommaren ut och kanske även i höst. Det enda negativa som jag kan komma på är att jag kommer bli grymt resesugen av att stå i säkerhetskontrollen på Skavsta och se alla semesterfirare. Jag hoppas innerligt att det blir en inplanerad resa även för mig så jag slipper vara avundsjuk, haha. Just nu känns allt och alla mer eller mindre trist och livlöst och jag skulle nog verkligen behöva något " större" att se fram emot och längta till. Det skulle antagligen hjälpa till på traven och göra mitt sista pluggande lättare att avklara innan
kurserna tar slut. Men men, som vanligt får jag vara glad för det lilla och hoppas på att något oväntat inträffar.
Hadee.