Magasin
Slumpa blogg
Topplista

Vanliga frågor
Kontakta oss
Annonsera

Logga inStarta ny blogg
Logga inStarta ny blogg
  • Magasin
  • Topplista
  • Annonsera
  • Info
    • Vanliga frågor
    • Kontakta oss
    • Annonsera
    • Sekretessinställningar
    • Devote på Instagram
    • Devote på Facebook
  • Starta blogg
  • Logga in
TopicRocket
  • TopicRocket
  • Kategorier
  • Arkiv
  • Om mig

Purpose

9 juni 2017

Att hitta sig själv, finna det syfte som är menat för en. Som gör dig till en bättre människa. Det är väl egentligen vad vi alla letar efter. Att hitta syftet med livet. Det kan vara ditt arbete eller något du gör på fritiden. Men att hitta det där som får dig att känna dig hemma i världen, som får dig att stå stadigt med båda fötterna på jorden. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte funnit det ännu, jag känner mig vilsen. Ännu en gång i livet har jag kommit till en punkt där jag inte har någon aning om vad jag egentligen söker efter och om jag ska vara ärlig så är det en av de värsta känslorna jag vet. Detta ständiga tomrum som inte går att fylla, hur jag än försöker. Det är så förbannat jobbigt. Men det är bara att fortsätta framåt i det rusande tåget som vi kallar livet. För vem har tid att vänta när livet rusar ifrån en egentligen. Syftet kanske infinner sig av sig själv. Meningen likaså. 

0kommentarer

Ilska…

17 april 2025

ILSKA..,
Det är vad jag känt sen senaste operationen.
Djup, bubblande och överflödande rå jävla ilska… 

För att jag återigen behöver sätta livet på paus. För att det aldrig någonsin i helvete kan få vara lugnt i livet. Jag är så förbannat fucking jävla trött på att ständigt kämpa. Jag vill skrika ut min aggression, jag vill slå på något/någon, jag slå/kasta sönder saker. 

För att få utlopp för det, men djupt inom mig vet jag ju att det inte är hälsosamt. 

Så här är jag och sätter ord på det.  
Vad grundar det sig i? 
Jo, det är så jävla orättvist. Jag har kämpat som ett djur att hålla mig över vattenytan, hela mitt liv har känts som en ständig kamp. Inte en sekund har det fått vara lugnt och gå bra, utan det har varit utmaningar på utmaningar under majoriteten av mitt liv och jag är så FÖRBANNAT jävla less på skiten. 

Har det inte varit fysiska utmaningar/problem så har det varit psykiska, på grund av inre faktorer som jag kunnat påverka och sen yttre faktorer som jag inte kunnat påverka själv, någonstans i allt här så känner jag att nu får det väl för fan i mig vara bra!  

- Från att ha varit mobbad,
- Inte få rätt stöd i skolan, 
- en mamma som kämpade sig blodig för min skull men som inte blev hörd
- Ett skolsystem som inte fungerade för fem öre och som tillsammans med BUP totalt missade min ADHD DIAGNOS
- Läkare som påstod att jag bara var sen i utvecklingen men som sen visade sig faktiskt ha medicinska orsaker
- Behöva genomgå 2 icke hälsosamma relationer med misshandel, så väl fysisk som psykisk. 
- Missad kronisk sjukdom som hade kunnat minskat mitt lidande avsevärt om det uppenbarats tidigare  
- Förlossningsdepression. 

Till att SLUTLIGEN hitta att jag hela tiden haft en hjärna som blivit extremt påverkad av ett ökat tryck pga för mycket vätska i ventriklarna. 
 
”Men hon är bara sen i utvecklingen…” 

”Men, har du provat att försöka ignorera dem?”

”Du har bara så här ont för att du inte tränar”

”Det är bara och lämna hur svårt ska det vara?”

*känna smärtan av handflatan som träffade min kind* 

*känna smärtan av när han klämde ihop min hand så hårt att jag fick blåmärken från förlovningsringen för att markera vad jag gjorde var fel*

*Att tyst bara lyssna och ta emot  den skit som kastades på mig när han stod och skrek över mig*.

”Du är en sån hora”. 
”Vad fan sminkar du dig för? Du är ju så ful ändå”. 
”Håll käften din jävla Fitta”
”Men gå härifrån då, åk till ___ jag bryr mig inte”. 

Ärligt talat,
HÅLL KÄFTEN

Det får fan i mig vara bra nu…


0kommentarer

Purpose

Att hitta sig själv, finna det syfte som är menat för en. Som gör dig till en bättre människa. Det är väl egentligen vad vi alla letar efter. Att hitta syftet med livet. Det kan vara ditt arbete eller något du gör på fritiden. Men att hitta det där som får dig att känna dig hemma i världen, som får dig att stå stadigt med båda fötterna på jorden. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte funnit det ännu, jag känner mig vilsen. Ännu en gång i livet har jag kommit till en punkt där jag inte har någon aning om vad jag egentligen söker efter och om jag ska vara ärlig så är det en av de värsta känslorna jag vet. Detta ständiga tomrum som inte går att fylla, hur jag än försöker. Det är så förbannat jobbigt. Men det är bara att fortsätta framåt i det rusande tåget som vi kallar livet. För vem har tid att vänta när livet rusar ifrån en egentligen. Syftet kanske infinner sig av sig själv. Meningen likaså. 

Föregående inlägg

Nytt perspektiv...

Nästa inlägg

Människosyn.

Till bloggens startsida

TopicRocket