Singel livet.  Både en kul upplevelse och börda på samma gång. Visst det är skönt att vara singel på ett sätt. Jag har ingen att tänka på förutom mig själv. Jag kan göra vad jag vill utan att behöva tänka på någon annan.  Men.. till vilket pris?  Jag var hos min syster igår. Hon är tillsammans med världens finaste kille och de passar så bra ihop. Jag är så glad att de har hittat varandra. De ska till och med gifta sig nästa år.  Men när jag satt där i soffan och såg på film tillsammans med dom så kunde jag inte rå för att bli avundssjuk. Jag vill också ha det dom har. Jag vill ha någon att krypa upp ihop i soffan med. Jag vill ha någon som älskar mig villkorslöst och som bara ser mig och ingen annan.  Hur svårt ska det vara att träffa någon vettig? Kanske letar man på fel ställen.. kanske ska man sluta leta överhuvudtaget.. en sak är säker i alla fall.  Jag önskar någon kunde älska mig lika mycket som min syster och hennes fästman älskar varandra.