Chapter 11 - Because I\'m Justin Bieber

Previous: “Du ljuger”, sade hon utmanande. “Nej, vad är ditt f*cking problem? Jag tänker inte släppa in några paparazzis eller fans i det här huset.” “Nej okej, fine.” Vi satte oss ner utanför huset för att vänta. Justin suckade högt och smällde igen dörren med all kraft han hade. Vi sa ingenting till varandra utan båda bara kollade på varandra. Jag tror att vi båda två var i chock. Vi satt sådär tills vi hörde röster längre ner på gatan. Det var Chaz och Ryan’s röster, som snabbt kom närmare mot oss. De pratade och skrattade, men stannade till när de såg oss där utanför. “Vi undrade just var ni höll hus.” Skrattade Ryan. “Vi skulle precis fråga er samma sak.” Kendall blängde på de. “Damn gurl”, sa Chaz, “förlåt men vi glömde att säga att vi hade hockeyträning och slutade senare.” “JA MEN NI GLÖMDE SÄGA ATT JUSTIN BIEBER ÄR I DITT HUS???!!!!” Exploderade jag. Jag tror min chock var över. “Förlåt tjejer, men det är inte någonting man bara berättar sådär.” Det var Ryan. “Ska ni inte skrika lite högre att Justin BIEBER är i mitt hus?”, sade Chaz irriterat, “kom in istället.” Alla bilder är tagna från Weheartit.com Kendall’s perspektiv: Vi hade gjort som Chaz sagt och klivit in i huset. Nu stod vi inne i Chaz hall och jag kollade mig utforskande runt i huset. Snart tornade Justin upp framför oss i hallen. “Vafan gör de där två fansen här?” Frågade han spydigt. “Det är inga fans, de är våra kompisar.” Försvarade Ryan oss med. Jag blängde länge på honom, nu var han inte så kaxig längre. “Vad hände med att inte berätta för någon att jag var här?” Fortsatte han att ifråga sätta. “De här Kendall och Charlee som är utbytesstudenter och Kendall bor hos oss, Charlee är hennes bästa kompis. De kommer knappast berätta för någon, de känner bara oss.” Förklarade Ryan. “Dafack? Frågade jag ens?” Han såg bitchigt mot Ryan som snällt presenterat oss. “Justin!” Utbrast Chaz argt. Han blev tyst och himlade med sina hasselbruna ögon. Han såg så annorlunda ut. Vi förflyttade oss från hallen upp till Chaz rum och Justin gick med stora kliv före oss andra för att kunna ta sängen att breda ut sig på. Ryan och Chaz satte sig i soffan och jag satte mig snabbt på skrivbordsstolen. Charlee stod upp utan någon sittplats då den enda platsen som fanns kvar var sängen som Justin brett ut sig på. “Kom här babe, jag vet att du vill.” Lirkade Justin till Charlee. Hon såg med avsmak på honom och gick rakt mot Ryan och Chaz och klämde sig ner emellan “Nähä…” Mumlade Justin för sig själv. “Så, hur var hockey träningen?” Frågade jag för att bryta den tjocka tystnaden som lade sig som ett varmt täcke över oss. “Det var skit kul, förutom att Chaz ‘trodde’ att han kunde göra en-” “Ha, ha, jätte kul! Kan vi inte prata om något vettigt?” Justin avbröt Ryan mitt i meningen och hans leende försvann lika fort som vinden. “Som vadå?” Ifråga satte Charlee honom. Han såg på henne, funderade ett tag. “Hur du skulle låta om jag fick dig i säng…” Sade han fundersamt. Charlee spärrade upp sina ögon och slog ner blicken. “Juste.” Flina Justin roat. Jävla äckel. “Justin sluta tro att du är något!” Mumlade Chaz. Ryan gav Chaz en ond blick som hade kunnat döda ett flertal människor. “Vadå sluta tro att jag-. Det var förfan ni som tog med dessa fittor in hit! Jag beter mig hur fan jag vill och jag säger vad fan jag vill! Om de inte gillart så kan de väll dra!” Justin satte sig upp och såg på oss med ögonbrynen ihopdragna ner till nästippen. Jag såg häpet på honom, det var första gången någon kallade mig för att sådant nervärderande ord. Fitta, fitta kunde han vara själv. Vem trodde han ens att han var? Ligga i någons annans säng i någon annans hus och kalla någon annan för ett sådan jävligt diskriminerande ord som fitta? Han hade helt tappat fattningen om livet den där Justin Bieber. Så jag kunde inget annat än att försvara mig själv och Charlee. “Haha, är det de bästa du kommer på? Fittor?” Han såg på mig med mörka ögon. “Ja, det är precis vad ni är!” Jag blev galen, det kokade i mig. “Kan du snälla komma med något bättre ord än något som vi alla vet här inne inte stämmer…” Tjafsade jag. “Det är klart det stämmer, du och din kompis kommer här och tror först att ni kan komma hit hur ni vill. Och när ni väl får komma in tror ni att ni kan bete er hur ni vill.” Förklarade han. “Någon verkar inte riktigt förstå vad ordet ‘fitta’ betyder. Det där kallar man mer ohygglighet, vilket jag inte kan hålla med dig om att vi är.” Sa jag. “Vill ni ha mat?” Ryan försökte bryta vårt lilla tjafs. “Du ba bjuder på mat i någon annans hus, dude!” Chaz slog till Ryan i bakhuvudet och jag såg tillbaka på Justin, hans rynka mellan ögonbrynen var spårlöst borta och han såg på sina kompisar med en annorlunda blick. Jag kunde inte riktigt förklara den, den var sårbar, längtansfull. Jag flinade åt mina tankar och reste mig upp för att gå ner till köket. Ryan kom snabbt ifatt mig och lade en hand på mitt huvud så att jag var tvungen att böja mig bakåt för att inte tappa balansen. “Sorry för hans PMS humör…” Suckade han. Jag skrattade. “Lugnt, det är väll mer han som ska be om ursäkt, inte du?” Sa jag och blinkade med ena ögat. Han hummade till. “Förresten, hur är det med Charlee? Hon verkar nere.” Undrade han. “Hon får ta det själv med er om hon vill.” Sa jag och satte mig vid den stora köksön. Han nickade och gick fram till kylskåpet. Snart kom Chaz och Charleel in i rummet. Justin syntes inte till, men jag kunde inte bry mig mindre. Chaz gick fram till Ryan som stod och rotade i kylen och slog till honom igen. De skrattade till och sedan tog de ut något från kylen och satte på spisen. Charlee satte sig ner på stolen bredvid min. Snart kommer Justin in i rummet och sätter sig på stolen mittemot mig och Charlee. Vi sa inget, inte för att jag ville prata med honom heller för den delen. När Chaz och Ryan gjort något så kallat mat så satte de sig ner och vi började äta av det som dem gjort. Vi åt först under tystnad tills Chaz bröt tystnaden. “Justin, är du fortfarande oskuld?” Vi alla höll på att sätta i halsen av hans ord som just lämnat munnen. Justin tappade ner besticken i tallriken och såg argt på honom. “Men vad i helvete tror du?” Fräste han argt. “Jag tror att du inte är oskuld!” Sa han och log stort. Justin flinade och såg ner i sin mat. Han hade väl haft sex med fler än vad deltagarna i paradise hotell hade haft, tillsammans. “Du då? Chaz?” Frågade han dramatiskt, fortfarande med det där flinet på läpparna. Han harklade sig och skakade lite på huvudet. “Det är inte så intressant, jag frågade ju dig.” Sade Chaz nervöst. “Ni då, brudar? Eller ni kanske har en trogen pojkvän där ni kommer ifrån?” Han såg tråkat på oss. Nej, nej, nej och nej! Var han tvungen att ställa den frågan JUST nu JUST idag? “Nej…” Svarade jag snabbt, nästan för snabbt. Men jag ville helst komma ifrån detta samtalsämne på en gång. Han hummade till och såg på Charlee. Hon såg osäkert på mig. Varför var han tvungen att fråga henne för? Jag suckade uppgivet och kollade medlidande på Charlee som såg ut att bryta ihop när som helst. “Nej, jag har ingen pojkvän.” Sa hon och såg ner på bordsskivan. “Va? Men du sa ju att du-” Jag drog med handen framför halsen och såg på Chaz som oförstående såg på Charlee och sedan på mig. Samtidigt som jag skakade på huvudet. “Ljög du?” Frågade han sårat. Charlee skakade uppgivet på huvudet, jag förstod att det var alldeles för jobbigt att prata om. Så jag tog initiativet att förklara åt henne. “Hon gjorde slut, nu går vi vidare.” Svarade jag. “Va! Varför?” Frågade Ryan. Jag slog mig hårt i ansikten, i tankarna, och blängde på honom. “Därför! Kan vi bara…” Charlee dunkade ner sitt huvud i bänken och jag suckade. Varför var de tvungna? Jag lade en arm om henne och en enorm tystnad föll över matbordet. Hon slog upp blicken och torkade bort några tårar. “Förlåt…” Mumlade Chaz. Charlee skakade snabbt på huvudet. “Nej nej, det är bara jag som.” Hon fortsatte dra med händerna under ögonen. “Jag trodde att när man gjorde slut med någon så brukar det vara den som blir dumpad som är ledsen.” Justins kommentar fick det att koka över i bägaren inom mig. “Men va? Du har ingen jävla aning om vad som hände?!” Utbrast jag argt. “Nej!” Svarade han enkelt. Jag hade lust att slå han rakt i ansiktet. “Säger ju det, tjejer är till för att knullas, man ska inte ha något jävla förhållande det fuckar bara upp sig.” Justin såg självsäkert på mig. “Så du sitter på allvar och säger att det inte var mer än rätt att Charlee dumpade sin pojkvän för att han rent ut sagt var en jävla bitch mot henne eftersom att hon är bara till för att knullas?” “Ja.” Justin ryckte på axlarna. “Justin ge dig!” Skällde Chaz på honom. Charlee reste sig upp och skakade på huvudet medans hon gick ut från köket. Jag såg på Justin. Hade han något fel i skallen eller? Man beter sig inte sådär, det fattar väll vilken människa som helst. Nej obvious not him… Jag hörde hur toalett dörren smälldes igen och snart så försvann Chaz ut ur köket efter henne. Så nu var jag kvar, ensam med Justin och Ryan. Vi satt helt tysta och åt upp det sista på våra tallrikar och när jag var klar så reste jag mig upp för att se hur det var med Charlee. Det tog ett tag att hitta badrummet men när jag gjort det så öppnade jag rummet och där satt Charlee på toalettlocket och höll på med sin telefon. Chaz syntes inte till. “Vart är Chaz?” Fårgade jag. “Han gick ut till köket för att säga att han skulle köra hem mig.” Svarade hon. Jag funderade och tyckte det var konstigt att jag inte mött honom på vägen hit. Eller så fanns det en annan gång in till köket. “Ska jag följa med?” Frågade jag. “Nej, stanna här med Ryan tills han åker hem.” Sa hon och log. Jag nickade. “Men hör av dig när du kommer hem.” Sa jag och kramade om henne. Hon nickade in i min omfamning och sedan gick jag ut ur badrummet för att möta Chaz precis utanför. “Där är du!” Sa han och log. “Vi drar.” “Jag hörde det.” Sa jag och kramade om honom innan jag gick tillbaka in till köket. “Vad var det med henne?” Frågade Justin. Men jag orkade inte bry mig längre. Det fanns ingen anledning till att svara, han bara kom med massor av spydiga kommentarer och svar. Jag skakade på huvudet och drog upp mobilen för att kolla Instagram. “Ursäkta? Jag ställde en fråga!” Han såg argt på mig och jag tittade frågande tillbaka på honom. “Varför ska jag svara på den frågan när du vet att det var du som fick henne att vilja åka hem?” Frågade jag. “För att när jag frågar saker så ska du svara! Och det var fan heller inte jag som fick henne att vilja åka hem.” Jag kollade uppgivet ner i mobilen igen. “Hallå? Varför blev hon ledsen?” Fortsatte han att mala på med frågor. “Men herregud… Varför skulle jag berätta för dig?!” Frågade jag och såg upp på honom. Han såg på mig ett tag och sedan svarade han. “För att jag är Justin Bieber?” Sa han och såg gravallvarligt på mig. I'm Justin Bieber Jag skakade på huvudet och suckade. Han måste verkligen må dåligt, han ‘Justin Bieber’. OMG, han är verkligen en bad boy!