Kunskap

Jag har länge funderat. Funderat på varför världen är så orättvis. Varför den är så orättvis att människor behandlas olika baserad på ens hudfärg, ens språk, ens kultur. Jag har länge funderat varför det är acceptabelt att göra så. Att vi inte har kommit längre år 2015 är för mig ett stort mysterium. I nyheterna ser jag hur illa afroamerikaner behandlas av de som sägs ska “upprätthålla allmän ordning”. I filmer ser jag hur ständigt östasiater hånas och göras narr av. I TV4 hör jag röster som tystas ner då personer med mörkare hudfärg inte tas på lika allvar. När det sedan blir en motreaktion blir de förtryckta nedtrampade av privilegierade grupper som vägrar ge plats. I sociala medier ifrågasätts dessa känslor om huruvida trovärdiga de är eller om det bara är överdrift. Det spekuleras, förlöjligas och det kastas nedvärderande ord runt i kommentarsfälten.   Jag tror mycket på kunskap. Kunskap om hur maktstruktur, samhällsstruktur och sociala konstruktioner fungerar. Det är först då en förstår att förtryck såsom rasism inte endast utspelar sig mellan två individer. Rasism genomsyrar samhället och utövs även om en inte har rasistiska värderingar. Detta var den främsta anledningen till att jag grundade TNKVRT: ett ställe där personer som rasifieras kan mobilisera sig och få sin röst hörd utan att bli påhoppad av kränkningar. Med detta projekt hoppas jag att många vågar öppna sig själva och berätta om det vardagliga förtrycket en går igenom. Jag hoppas att boken vi tänkt skapa vidgar bredare perspektiv hos privilegierade grupper och få de att inse hur många som faktiskt behandlas dåligt år 2015 i ett land som anses vara världsbäst inom jämlikhetsfrågor.  För vad gör oss människor mänskliga egentligen om vi inte bryr oss om våra systrar och bröder, oavsett om de bor i samma hushåll som dig eller från en helt annan kultur?   Om du har makten att göra någon glad: GÖR DET. Världen behöver mer utav det.