DAY 6 OF LOCKDOWN / THE CITY THAT NEVER SLEEPS IS SLEEPING

Vad hände med mitt New York adventure? Vad hände med vin luncher i West Village? Vad hände med våra lördagar på den bästa klubben i New York? Jo, Corona hände. Även om jag nu vet att det är bäst för oss alla att vi håller oss inomhus och tar hand om vår hälsa håller jag på att få liiiiite panik. Jag är så uttråkad, har ingenting att göra och är verkligen rastös. Har snart ätit upp alla mina karantän-snacks, har tänk på min framtid ungefär 20 gånger i timmen och har kollat på flertal säsonger av Sex and the City under bara två dagar. Jag håller på att bli lite galen. Det värsta är att vi inte alls vet vad som händer. President Trump är ingen vidare hjälp och om han hade stoppat in & utresa från USA för två veckor sen hade vi inte varit denna situationen vi är i idag. Det jag tycker är mest intressant är att han konstant försöker intala sig själv att USA är okey "we're fine". DET ÄR INTE OKEJ! New York har just nu mest fall i hela USA tillsammans med Seattle. Dem minskar inte, de ökar. Vad som än händer vet jag att om USA hade tagit tag i detta problemet för veckor sen och inte ignorerat det så länge som de gjorde hade vi inte varit där vi är idag. Jag har varit i mitt hus 6 dagar i rad, i en självvald karantän. Jag vill inte riskera eller ta risker just nu, men samtidigt håller jag på att bli lite galen. Saknar mina vänner och saknar mina äventyr. Aldrig hade jag kunnat tänka mig att jag skulle kunna säga meningen "åh kommer du ihåg när vi satt i karantän i New York och fick inte gå ut ?" Det känns som jag slösar tid. Många av mina Au Pair vänner tog beslutet att åka hem. Jag kommer inte ta det beslutet då jag hoppas att detta kommer vara över snart. Jag vill ha kvar den positiva delen i mig själv och försöka att ta detta med ett leende. Just nu är det jobbigt att vara Au Pair, det är tufft och påfrestade. Det är verkligen en utmaning att under hela dagen försöka hålla upp en positiv och motiverande utstrålning när man på insidan bara vill gå någon annanstans. Dock har jag tur, jag har en underbar familj som tar hand om mig. Men det har inte alla Au Pairer. Just nu saknar jag staden jag är förälskad i. Jag saknar livet och ljudet från staden som aldrig sover. Men att åka dit nu är som att åka in i ett nytt avsnitt av The walking dead. Att se New Yorks gator så tomma är både inspirerande och läskigt. Att sätta sig i frivillig karantän är det rätta just nu för oss här, eftersom en regering inte tar ansvar får vi göra det. Men att se staden som aldrig sover, sovandes, är läskigt och det får en att undra, hur länge ska detta hålla på? Bilder från enklare tider, då corona var det sista vi tänkte på