Vabbar mig själv

Det börjar bli lite bättre - kan gå utan att nästan trilla ihop. Men det verkar vara rätt envist det här. Idag var jag tvungen att gå på CADen och efter det var jag slut. När läraren klappa mig på ryggen och sa att jag inte behövde vara där kändes det inte lättare (fast hjälpen behövdes dock). Dessutom var det väldigt skönt att få vara social en stund, och komma utanför husets väggar. Saknade dock friheten att kunna göra i ordning te när som helst... Just nu hoppas jag bara att det blir väldigt mycket bättre till på fredag, håller tummarna     Fjällbacka