En klapp på axeln

Ger mig en klapp på axeln för att jag skrev så mycket här förra veckan. Borde få i lite rutin på det nu för Paulinas skull. Borde dessutom ge mig en klapp för axeln för att jag jobbat så hårt med gy-arbetet i helgen, nu vet jag att jag hinner. Ska bli så skönt att lämna in det och få en mindre sak att ha i bakhuvudet.   Vad händer mer? Jo, jag hade utsläppt idag i skolan fast jag är obekväm i det (ja jag vet, jättekul information). Men jag måste ju vänja mig! Nu går det lite bättre när topparna är fräscha och hela håret har en fin färg. Känns dock som att jag gillar det lite mer nu. Vad långt det har blivit, flätan jag har nu går ganska långt nedanför axlarna alltså. Har även planerat de fyra kommande skolveckorna, det kommer vara mycket nu. Men har kommit på en bra metod för att det ska kännas lite lättare: ha rummet plockat, sängen bäddad, mycket och bra musik på Spotify-listan och så kör man bara. När det blir töligt gör man en kopp te eller stör bror lite. Nu ska jag bara vara noga med att hålla planeringarna och komma ihåg träningen, så vet jag att det kommer funka bra. Det är trots allt en ganska begränsad tid. Får ta fram studentmössan om motivationen saknas     Liten flicka i Amsterdam