Varför jag har ångest idag del 2

Så jag vaknade upp igår helt förvirrad över fredags kvällen. Telefonen plingar till och det är Mr Slow. Min spontana tanke var "nej jag orkar inte" och det är väl fan inte positivt. En månad in på dejtandet liksom. Han messar och frågar hur festen var. Jag svarar och frågar hur han mår. Han svarar och jag hade börjat fixa frukost så jag svarade inte direkt. Så han ringer. Tre minuter efter att han messat. Han gör så, förstår ni. Han messar och får han inte svar direkt så ringer han. Så in i helvete irriterande. Jag kanske skiter och inte svarar av en anledning. Chilla Gunilla i fem minuter innan du börjar terra! Jag svarar, försöker vara trevlig trots att jag är bakis och irriterad. Han frågar hur festen var. Jag svarar igen att det var bra. Som i mitt mess tio minuter innan. Han frågar vad som var bra? Jag svarar allt...det var liksom fest. Och han frågar om musiken var bra? Om jag dansade (???) om jag drack mycket? Om många av mina kompisar var där? Vad var det som var bra? Jag känner att jag bara vill lägga på! Han fortsätter med sina hundra frågor om vad jag ska göra idag, imon och nästa vecka? När ska vi ses? Va vill du göra? Och jag hör mig själv ljuga om att jag inte kan ses för att mina föräldrar ska hälsa på. Och där så kände jag att jag vill inte träffa honom igen. Jag ljuger juh och stör mig på allt med honom. Allt!! Så jag bara frågar honom rakt ut om han tycker att vi passar ihop. Om han ser ett förhållande längre fram? Jag förklarade att jag tycker att vi är för olika. Och inte på ett sätt att man kompletterar varann. Han höll inte med. Jag säger att jag kysste en kille kvällen innan och har inte dåligt samvete över det och att det säger mig nåt. Och då säger jag att han är för snäll och att det aldrig kommer att funka för att jag är för bestämd och kaxig för någon som honom. Att det bara kommer att sluta med att jag kommer att vara elak för att det är så enkelt. Han vart knäpptyst. Så jag bad honom att fundera över vad han vill. Vad han känner och han svarar att det viktiga är vad jag känner. Han utesluter sig själv ur ekvationen direkt. Jag sa att jag är inte ensam i den här relationen och att han också är delaktig och att hans åsikt betyder. Han sa att vi kan höras om några dagar och la på. Det var nog sista gången vi pratade. Han är alldeles för feg att ringa mig nu och jag tänker låta honom komma undan med det. Det blir bara jobbigt för honom och jag vill ändå inte ses igen.Vilken jävla soppa. Jag vet att jag gjorde honom ledsen. Jag vill att han ska känna att jag inte passar för honom och inte att HAN inte passar för mig. nnnnnnn