Thank GOD it's friday!!

Hej Vänner!Snacka om att jag behöver helg! Jobbet flyter på som vanligt, inget märkvärdigt där. Vi har dock en aw ikväll som jag sett fram emot. Mycket för att jag inte festat och druckit på så himla länge, i och med att jag tränat så. Men nu jävlar ikväll så ska det hjulas fram!!! Jag är så taggad att jag kommer gå in för hårt och typ däcka innan nio hehe. Jag har typ ingen rolig uppdatering att ge er. Livet på sistone har varit som ett ekorrhjul, samma jävla skit varje dag. Men jag provar på en uppdatering a la amerikansk tv-serie stil:Lately on tallica life: THOUGH VIKING !!!! Ja...vad kan man säga? Det här var det häftigaste, svåraste och roligaste jag gjort! Jävlar va det var fysiskt och psykiskt jobbigt men jag har aldrig varit mer stolt över mig själv. Det var jag och vännen Darkness (måste hitta ett nytt namn, låter så rasistiskt haha) som sprang tillsammans. Och jag kan banne mig ärligt säga att jag aldrig skulle klarat det utan hennes pepp under dom här 8 km! Vilken krigare hon är! Vilken krigare JAG är!! Jag har ju förberett mig i fem och en halv månad med hård träning och då tränat minst fyra ggr i veckan. Det har lett till att jag är i mitt livs bästa form just nu. Måste komma ihåg att ta lite bilder och visa er förvandlingen :D Det viktiga just nu är att fortsätta hålla igång så jag inte tappar det. Träna tre ggr i veckan så jag kan fortsätta må så här bra och fortsätta känna mig så här fin. Jag har anmält mig till Midnattsloppet och jag har aldrg sprunget 10 km förut, det längsta jag har sprungit är 8 km och det var nu på Tough Viking. Så....en del löpträning får det bli också i sommar.Jag har funderat en del. Är detta min 30 års kris? När jag fyllde 30 så var jag i mitt livs sämsta form, aldrig vägt så mycket och varit mer missnöjd med mig själv. Ingen pojkvän och ett otrevligt och abrupt slut med Boobsie. Sen dess har jag opererat ut mina halsmandlar, laser opererat ögonen och gått ner 7kg. Jag har muskler nu och blir inte sjuk i influensa varje månad. Jag har en enorm torka på sex fronten...det vill säga inget sex alls men det har känts okej. Jag har inte velat vara med någon. Jag har velat vara mer hemma än att gå ut och träffa folk. Men det börjar sakta kännas annorlunda, iallafall idag. Så om jag har haft en 30 års kris så har det varit det bästa som har hänt mig! VAKTEN !!!! Ja...vad ska jag säga här? Han dök upp igen i mitt liv för några månader sen och har hängt kvar sen dess. Den här fantastiska människan som jag skulle kunna spendera resten av mitt liv med utan en sekunds betänketid. Den här extremt känsliga mannen som får mig att fnittra som en liten flicka och tänka extremt snuskiga tankar. Jisses...jag skulle så vilja att ni fick se honom. Speciellt när han tränar och spänner alla dom där musklerna och gör ofrivilliga ljud ifrån sig när han lyfter tungt. Herregud....fucking ståtrosa!! Men den här situationen är juh inge bra. Han har en sambo, dom har varit tillsammans i typ en miljon år. Hon är ful som fan. På riktigt...jag överdriver inte och är inte partiskt här. Va fan ser han hos henne? Hon verkar inte särskilt spännande heller, om man tänker att hon kanske har en fantastisk personlighet. Nä, det hon har däremot är svart bälte i nåt karate tjaffs....något brasiliansk...ju juitsu...grej...vet inte ens hur man stavar skiten. Hon är tillräckligt stark för att slå ner honom och han kanske tänder på det. Ingen aning. Jag kan inte ens göra en kullerbytta. Tror att jag kommer att bryta nacken.Jag bestämde mig, för ett tag sedan, att jag skulle prata med honom och avsluta det här. Det kommer bara sluta med att jag ligger i fosterställning och gråter med ett krossat hjärta och att han också ligger i fosterställning men då för att han fått en high kick i ansiktet av sin karatäää brud...som han säkert bad om för att han tänder på det. Jävla karatefitta...Nu svävar jag iväg. Jo..jag ska prata med honom. Förra veckan så messade vi och jag nämnde att jag skulle behöva prata med honom nästa gång vi sågs. Han blev märkbart nervös av att jag sa så. I måndags sågs vi på gymmet men han hade någon kompis med sig. Så jag tränade på egen hand men han dök ändå upp hela tiden. Knuffar omkull mig och går iväg. Ser att någon kille tittar på mig så han kommer fram, flörtar och markerar revir och går sen tillbaka till sin kompis. Innan dom gick så kom han fram för att säga hej då. Jag nämner igen att jag behöver prata med honom men inte när hans kompis står och väntar på honom. Vi tar det nästa gång vi ses, säger jag då. Han har inte varit på gymmet sen dess. Det är fyra dagar och jag tror inte att den här snubben har gått utan träning i fyra dagar någonsin i sitt liv. Jag misstänker att han föddes med en fucking kettlebell i handen. Först kom hans kettlebell ut ur vulvan...och sen han. Så...han undviker mig. Jag vet det. Han kanske tror att jag ska säga att jag är kär i honom och vill bli hans baby mama och han vet inte hur han ska hantera det så han undviker mig. Faktum är att jag ska säga att vi inte kan vara kompisar nå mer. Att vi inte kan träna ihop nå mer. Att vi inte kan hänga nå mer. Jag vill inte vara den som fyller på hans bekräftelsebehov bara för att se honom gå hem till den där karatefittan. Och ja jag får kalla henne vad jag vill. Precis vad jag vill för hon har "axlat" mig en gång när vi var på krogen. Hon har svart bälte i "brasiliansk vaxning" eller vad fan det nu heter och jag hade typ aldrig sett insidan av ett gym. Känns inte så rättvist att då gå på en tanig, hjärtekrossad OCH full tjej då va??! Nä. Exakt. Nä...nu ska jag jobba. Jag har låtsats jobba i typ en timme nu. Kan klockan bli fyra någon gång så jag kan gå på aw och bli full??!