Oh no Mister...här har du inget att hämta!
Gissa vem som messade mig ur det blå på midsommarafton, på kvällen? Gissa!Kommer ni ihåg min första Tinder dejt sommaren 2015? Jag träffade en kille som vi kallade Mister här i bloggen, försökte länka till det inlägget men bloggen vill inte sammarbeta idag. Hursom så träffades vi och det klickade direkt, vi var med varann i tre dagar (paus för jobb). Det kändes så jävla najs och han verkade känna likadant eftersom vi var med varann ganska mycket. Sov ihop flera ggr i veckan i ca en månad. Men sen efter en månad så blev han konstig. Han kommenterade ofta att jag "bodde så fint och att han inte bodde lika fint" att "jag bor i bostadsrätt och han i hyresrätt" att han "förmodligen inte tjänade lika bra" utan att veta vad jag tjänar och andra likadana kommentarer, han sa det aldrig på ett bittert sätt men han sa det. Jag förklarade för honom flera gånger att jag jobbat hårt, sparat och gjort bra bostadsförsäljningar och haft tur som sålt vid rätt tid. Att jag inte fått något serverat av "pappa", inte för att det är fel. Men jag har byggt upp mitt eget SJÄLV!En kväll så hade jag lite ont i magen och jag berättade för honom att jag har Chrons. Detta var ca en månad efter att vi började träffas och sista gången vi sågs. Efter det så blev det tyst. Han svarade mer sällan, kom på ursäkter till varför han inte svarade och till slut så försvann han helt. Han "ghostade" mig rejält! Jag blev riktigt ledsen, asså riktigt ledsen för jag hade hunnit bli förtjust i honom. Jag inbillade mig alla möjliga sorters anledningar till att han inte längre ville ha mig. Jag var för självständig för honom? Jag var för sjuk för honom? Jag tjänade mer? Jag har ingen aning. Men jag gick vidare ganska snabbt ändå. Jag var förtjust och inte kär i honom. MEN ur det blå så messade han kvällen på midsommar afton på facebook messenger och skriver "Glad Midsommar". Jag blev super chockad och svarade inte. Dagen därpå så skickar han ett vanligt sms och skriver "Glad midsommar Tallica! Hoppas att du mår bra / Mister". Först så tänkte jag att han ska få smaka på sin egen medicin och INTE SVARA...men ju mer jag tänkte på det desto mer så kände jag att det finns en bättre plan! Jag ska svara...vara lite kall men inte otrevlig, låta honom få jobba på det och när han tror att det verkar vara lugnt så ska jag sätta den jäveln mot väggen och sen på plats! Jag ska ge honom årets jävla DISS! En fucking roman i punktform på varför han inte duger som man för mig. Jag känner redan hämndens ljuva smak...