VILA I FRID ÄLSKADE KATT

Det är med stor sorg i mitt hjärta och tårar i mina ögon jag skriver detta inlägg. Idag var vi nämligen tvungen att avliva vår älskade Hobbe. Vissa av er kanske tycker jag överdriver medan andra har full förståelse. Hobbe, hon var så mycket mer än bara ett husdjur för mig. Hon var en del av vår familj, en familjemedlem och min bästavän. Det känns som att när Hobbe somnade in idag, dog en del av mig. Mina vänner vet exakt vad jag pratar om, Hobbe har varit mitt allt i livet så länge jag kan minnas. Min första kärlek. Vi har sovit tillsammans varje natt, gosat varje dag när jag kom hem från skolan, hon tröstade alltid mig när jag var ledsen. Det var min lilla bebis, som inte längre är min lilla bebis. För nu kommer jag aldrig mer få gosa med henne, hon bara slets ur mitt liv och lämnade ett stort tomrum bakom sig. Jag kan egentligen inte förstå att allt det här faktiskt har hänt, och det kommer ta lång tid att ens kunna acceptera det. Jag vet å andra sidan att hur hemskt det än låter är det just naturens gång, men inte gör det saken bättre. Kan man någonsin förbereda sig på döden? Det tror inte jag iallafall. Jag önskade bara att du var här en sista gång så jag kunde få pussa dig hejdå på riktigt. Men det kommer aldrig hända.. Nu ska jag bära med mig alla fina minne och år vi haft tillsammans. Hoppas du har det bra uppe i katthimlen min älskling. Ser fram emot den dag vi ses igen. Godnatt min skatt! <3 / Jennifer