* FredagsMys I Forsa! Eller: Hyllning Till Sociala Medier

Så anti jag var. Facebook och annat trams. Lämna ut sig själv och hela sitt liv till Kreti och Pleti. Nej vet ni vad. Det får allt andra ägna sig åt.   Omvändelsen kom en ginochtonic-kväll hos bekanta för sisådär tre - fyra år sedan. Bekantingen ägnade sig en del åt Facebook under förnatten och jag kikade över axeln, undrandes vad det var som var så roligt. Men så SKOJIGT det verkade. Att kunna prata med sina vänner, se på deras (mer eller mindre) roliga statusar vad de har för sig såhärprecis JUST NU och kolla in alla roliga foton. Tokiga, glada, fula, trista och spralliga.   Frälst. Omvänd. Nytänd. Typ.   Jag öppnade ett eget konto. Och så mycket glädje jag har haft av det! Så många kontakter jag både skapat och återknutit.   Ett helt gäng med kusiner jag inte sett eller hört något av sedan jag var barn var plötsligt livs levande igen. Det visade sig att även de numer är vuxna och har familj och barn och har flyttat land och rike runt. Så märkligt. Och tänk att en del av dem har jag nu också träffat IRL. In real life. Lunchat med. Hälsat på. Blivit påhälsad av. Häromveckan blev vi till och med hembjudna till en av kusinernas makes föräldrar på kaffe. Så fantastiskt trevligt! Och självklart är även vi numer vänner på Facebook.   Så har vi det andra gänget. De gamla skolkompisarna. Både de jag umgåtts och pratat med under skoltiden men även ett helt gäng klassisar som jag verkligen inte hade någon större connection med under åren det begav sig. Nu vet vi det mesta (tror vi i alla fall) om varandras liv, slänger åt varandra en kommentar eller ett gillande då och då. Otroligt roligt även det. Under årens lopp har jag naturligtvis sprungit på nån gammal klasskamrat lite då och då, speciellt de gånger jag hälsat på uppe hälsingeskogarna där vi camperade ihop. Sommartid är det både återvändardagar och semestertider och annat.   Igår var vi hembjudna till en gammal skolkompis. Eller gammal och gammal - till åren kanske men inte till sinnet. Ni vet. Nog kändes det lite pirrigt att åka dit, med tanke på att vi inte setts på sådär 20 år. Eller drygt. Nåt sånt. Tänk om jag inte skulle känna igen henne! Eller hon mig. Jo förresten, med tanke på alla kort jag lagt ut på Facebook var det nog ingen risk för det senare i alla fall.   Vi hade bestämt oss för att åka ner till vår andra lya, söderut i Sverige, ett par dagar och njuta av sol, värme och den stora fina uteplatsen. När jag flyttade upp till The Husband valde vi att behålla min lägenhet, den kan vara bra att ha. Kanske kan låta lite märkligt men andra har båt, husvagn och två bilar. Vi unnar oss en lägenhet i mellersta Sverige i stället. Med stor uteplats.   Vi åkte de tio milen ner från hemmet och var så framme hos gamla klassisen med make. Oj så fint de har det. Bor ute på riktiga landet, hur mysigt som helst. Och det bjussades på grillmiddag minsann.             Blev vi bortskämda eller?! Joråsåatt..... Som om den rikliga förplägnaden och trevliga sällskapet inte vore nog fick vi också en varsin present. Ni kan inte ens gissa vad, det skulle jag själv aldrig lyckats med heller.         Vi fick oss en varsin påse Zoo! Med motiveringen att klassisen fastnat för mitt bloggfoto från vårt bröllopsdagsfirande i Himalaya den 20 april. Där vi lagt ut ett foto på ett lyckligt sexmånaderspar mumsandes på Zoo vi just hittat i vår ryggsäck. Bortglömd. Och numera försvunnen.   Kul present. Rolig överraskning. Den ena påsen är även den numer glömd och försvunnen. Den andra ligger i min röda väska och är tänkt att avnjutas vid hemgång till Sundsvall imorgon. Kanske. Om inte även den hinner försvinna under dagen.   Tack för en härlig fredag kväll! Riktigt fredagsmys minsann! Vi hoppas få bjuda igen.   Så småningom var det i alla fall dags att tänka på resan söderut. Vi hade ju en bit kvar. Väl hemma i min gamla lya packade vi upp och - just det - Facebookade lite innan vi somnade. Ovaggade.   Tror ni jag var lycklig imorse när jag vaknade och såg genom persiennspringorna att solen sken? Jopp! Vi slängde upp dörrarna ut till uteplatsen och sen var det bara att njuta! Vad skönt att vi gjorde vår redan förra gången vi var här, fast vi tyckte det kanske var lite vääääl tidigt.         Nu stod ju utemöblerna redan på plats, det var bara att torka och lägga ut dynor och duk. Hääärligt!           I brist på frukost får man leta i frysen. Och se vad vi hittade... Hmm... gofika såhär på lördag morgon.   Och en hel, osprättad dag att bara njuta av sol, värme och ledighet. Det blir definitivt en lättklädd utomhuslunch samt grillmiddag framåt kvällskröken. Jag önskar verkligen alla jag känner en lika underbar dag!       Visst är det vackert!     Kram på er! Och: Heja Facebook!!